Finlands första primadonna

●●Den som slår upp operasångerskan Aino Ackté (1876-1944) får ofta läsa ungefär samma saker om Finlands första internationella operastjärna, i lite varierande form:

●●Växte upp i ett hem med två scenvana sjungande föräldrar. Pappa Lorentz Nikolai Achté var tonsättare och dirigent från Björneborg. Mamma Emmy, född Strömer från Uleåborg, gjorde en ryktbar sångarkarriär på Finska operan på 1870-talet. Lorentz grundade 1882 Helsingfors klockare-organistskola, sedermera Helsingfors kyrkomusikinstitut, där Emmy fortsatte som föreståndare ännu tjugotvå år efter makens död 1900.

●●Väckte stor uppmärksamhet i Helsingfors som 17-åring när hon sjöng under en konsert arrangerad av mamman.

●●Antogs året därpå som elev vid Pariskonservatoriet där hon rangordnades först bland 197 sökande. Mötte under tre år tuff konkurrens men också avsevärda framgångar, inte minst när hon vann sluttävlingen som öppnade dörrarna till Parisoperan. ●●Bytte namn från Achté till Ackté, efter att tillräckligt många gånger i Paris ha blivit kallad achetée (franska för köpt).

●●Var totalt sex år engagerad vid Parisoperan 1897–1904 och därefter två säsonger på Metropolitan i New York 1904–05, även om hennes stjärna aldrig lyste lika klar i den nya världen som i den gamla, delvis på grund av estetiska preferenser.

●●Kom tillbaka till Europa och sjöng otaliga Wagnerroller både i Tyskland och England och nådde stora framgångar, inte minst i favoritrollen som Marguerita i Gounods Faust och som Salome i Richard Strauss färska opera med samma namn, speciellt på Covent Garden i London 1910.

●●Grundade Inhemska operan 1911 och strax därpå Operafestivalen i Nyslott 1912 innan hon huvudsakligen avslutade sin internationella sångarkarriär 1913, blott 37 år gammal. Sjöng ännu 1915 både Tosca och Thaïs i Stockholm och 1920 Tosca i Helsingfors.

●●Ett trettiotal skivor, fem före tryckningsfärdiga, förstördes i en brand på skivbolaget Edison före första världskriget. Av Acktés röst finns ett fåtal smakprov kvar.

●●Leoncavallo och Massenet hörde till hennes personliga bekantskapskrets, liksom Saint-Saëns, Puccini och Strauss.

●●Gav ut tre böcker med minnen och sin andra mans generalmajor Bruno Jalanders memoarer 1932. Skrev också på äldre dar flitigt kåserier i Helsingin Sanomat.

●●Tänkte huvudsakligen på svenska och franska – på dessa språk står anteckningarna i kalendern. Talade också en flytande men säregen finska, kraftigt kryddad med svenska och franska ord. Översatte texter och skrev själv librettot till Juha, efter Juhani Ahos roman, som tonsattes av både Leevi Madetoja och Aarre Merikanto.

●●Hade en lika begåvad lillasyster, som tog artistnamnet Irma Tervani för att inte blandas ihop med sin storasyster.

●●Har fått bland annat en villa, väg, konsertserie, park och hundpark uppkallad efter sig i Helsingfors.