”Ingen slump att det här sker just nu”
Rättspsykologen Julia Korkman har följt med #metoo-kampanjen i Sverige och Finland. I sitt jobb stöter hon på många liknande berättelser.
– Var det än finns makthierarkier, verkar det här förekomma. Majoriteten av kvinnor har upplevt sexuella trakasserier i någon form. Det här är en otroligt viktig händelse, men det är ingen slump att #metoo sker just nu, säger Julia Korkman, rättspsykolog.
Antalet sexövergrepp mot barn har minskat drastiskt under de senaste 30 åren, men sexuella trakasserier överlag är fortfarande väldigt vanliga. Korkman hoppas att det här uppropet leder till en ökad medvetenhet, att folk verkligen vågar anmäla sexualbrott, och att det uppstår en nolltolerans för sådana former av sexuella trakasserier som inte utgör brott.
– Jag hoppas att omgivningen blir mer alert och vaksam och får en lägre tröskel för social acceptans gällande sexualbrott. En chef som öppet klämmer på en anställds bröst avskalar all professionalitet, säger Korkman.
Personligen tror hon att styrkan ligger i att problematisera både de klart kriminella handlingarna, men också gråzonen.
– Var går gränsen mellan flirt och trakasserier? Det är ganska klart att flirt är ömsesidigt. Jo, man vågar nog flirta också i framtiden, säger Korkman.
Ytterst känsliga frågor
De finlandssvenska vittnesmålen samlas under #dammenbrister och har samlats in i en Facebookgrupp med över 20000 finlandssvenska kvinnor. Där har Korkman uppmärksammat risken med att diskutera ytterst känsliga frågor i en grupp där medlemmarna själva kan lägga till människor. Hon påminner om att det inte finns någon garanti att en stor Facebookgrupp är skyddad.
– Det ska inte finnas grupptryck på att öppet dela med sig av sina upplevelser. Vissa känner ett oerhört behov av att skriva av sig för första gången, och kan må bra av det, med- an det för andra kan räcka med att känna igen sig i sådant någon annan beskriver.
Korkman vill inte heller att de som har utsatts blir offerstämplade, och att debatten kretsar kring det förflutna. I stället borde fokus ligga på att bearbeta och förebygga den sexistiska kulturen.
– Jag hoppas att de som har delgett sina upplevelser känner att de kan vända dem till något konstruktivt: ett gemensamt upprop för ett samhälle där sexuella trakasserier inte accepteras, och där inga arbetsplatser längre blundar för dessa företeelser.
För dem som fortfarande har svårt att kunna konfrontera sina upplevelser rekommenderar hon professionell och vetenskapligt grundad hjälp, till exempel psykologer och psykoterapeuter.
Måste få ett slut
Korkman är expert på barnförhör och har också varit utredare för misstänkta sexuella övergrepp inom två svenskspråkiga församlingar: Esbo svenska församling och Finlands svenska metodistkyrka, där alla som utsatts för övergrepp var pojkar. I början av karriären jobbade hon mycket med incestanklagelser inom vårdnadstvister. Därför vet hon att vittnesmål inte alltid är sanningsenliga och känner till de personliga tragedier som felaktiga anklagelser kan leda till. Problemet med att folk överdriver, till exempel på grund av ett överdrivet uppmärksamhetsbehov, har också påtalats.
– Överdrifter förekommer säkert i någon mån, men det gäller sannolikt en svinnande liten del av de upplevelser som kvinnor har berättat om. Det övergripande budskapet i #metoo är tydligt: alltför många kvinnor har utsatts för olika slags sexuella närmanden i alla slags miljöer. Det här måste få ett slut, säger Korkman.