4 238
En delegation vädjar till miljöminister Kimmo Tiilikainen och jordoch skogsbruksminister Jari Leppä om att vidta åtgärder för att stoppa skarvens framfart i Sydösterbotten. Delegationen överräckte en appell med 4 238 underskrifter till ministrarna på fred
underskrifter hade samlats i en appell för att vidta åtgärder för att stoppa skarvens framfart i Sydösterbotten. Appellen överräcktes till ministrarna i går.
Stämningen i riksdagens mötesrum är lättsam och förväntansfull. På filmduken flyger skränande skarvar på Storgrynnan i Pjelaxfjärden. Förra sommaren fanns det 14 000 skarvar på ön.
– Snart finns det fler skarvar än finlandssvenskar och det är ju inte bra, säger riksdagsledamot Peter Östman (KD).
– Till all lycka har skarvarna inte rösträtt, säger Närpes kommundirektör Hans-Erik Lindqvist.
– Det verkar bara finnas kustbor på plats här i dag. Den dagen då skarven häckar i Insjöfinland så tar kanske resten av riksdagen problemet på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
Den skämtsamma atmosfären till trots är det blodigt allvar som ligger bakom den namninsamling som har pågått i höst.
– För över ett år sedan lämnade vi in en ansökan om undantagslov för att få tillstånd att få skjuta skarv och reducera det lokala beståndet. Närings-, trafik- och miljöcentralen har fortfarande inte svarat på vår ansökan, berättar Johan Silfversten.
Delegationens medlemmar vill minska på skarvbeståndet med 75 procent. Enligt Silfversten räcker det inte att man oljar ägg då det handlar om 14 000 skarvar. Det skulle behövas skyddsjakt för att råda bot på problemen, men signalerna från tjänstemännen vid NTMcentralen inger inte hopp.
Civil olydnad
– Folk har tappat tron på myndigheterna. De blir inte betrodda, vilket leder till bristande tillit. Och det kan leda till att man tar lagen i egna händer, säger Mikaela Björklund.
Enligt den delegation som uppvaktade ministrarna har de enorma skarvpopulationerna åsamkat en stor skada på artrikedomen. De övriga fågelarterna har gett sig iväg och de lokala fiskbestånden har minskat drastiskt.
– Förr kunde man fiska abborre, sik och gös i Pjelaxfjärden. Nu återstår bara braxen, säger Olav Sjögård.
Inte nog med det. Den vidriga stanken från skarvbajs har drivit turisterna på flykten. Håkan Södergård äger en stugby med 15 stugor i Pjelax. Stugbyn gästas i vanliga fall av 200 familjer per sommar. På grund av skarvarna har det blivit allt svårare att hyra ut stugorna.
– De familjer som har vistats i vår stugby regelbundet frågar mig nu om man kan simma eller fiska i Pjelaxfjärden längre. Vad ska jag svara dem, frågar Håkan Södergård retoriskt.
Tiilikainen lovar åtgärder
– Jag har sett motsvarande skarvkolonier i närheten av Nystad så jag vet vad ni talar om. Ni har all rätt att få svar av NTM-centralen i rimlig tid. Vi måste utreda vad som har gått snett och varför beslutet har uteblivit, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).
Eftersom ansökan har lämnats in redan för ett år sedan har situationen i Pjelax förvärrats och skarvarna har blivit ännu fler. Tiilikainen uppmanar därför delegationens medlemmar att lämna in en uppdaterad ansökan.
– Ifall den fördröjda behandlingen beror på resursbrist så måste vi se till att den lokala NTM-centralen får mer resurser, säger Tiilikainen.
De riksdagsledamöter och ministrar som hörsammade protesterna på fredagen ansåg att det nu behövs snabba åtgärder för att lösa frågan.
– Vi behöver en handlingsplan som slår fast hur stort som det nationella skarvbeståndet tillåts växa, säger Tiilikainen.