Revisionsutskottet vill stärka riksdagens ställning

Riksdagens revisionsutskott vill förbättra övervakningen av hur budgetmedel används och kräver mer tid för behandling av EU-ärenden.

Riksdagens revisionsutskott vill förbättra den parlamentariska behandlingen av EU-frågor, se över budgetbehandlingen och stärka utskottens ställning. Det framgår av ett betänkande som publicerades i går.

Finlands EU-medlemskap har förflyttat en stor del av riksdagens befogenheter till Bryssel och Strasbourg, vilket tär på riksdagsledamöternas inflytande. Detta ska det nu bli ändring på, menar revisionsutskottet.

– Vi måste se över riksdagens budgetmakt och förbättra övervakningen av hur budgetmedlen används, säger revisionsutskottets ordförande Eero Heinäluoma (SDP).

Revisionsutskottet föreslår bland annat att regeringen föredrar EUärenden i god tid för stora utskottet. Som det nu är kan riksdagen i värsta fall ha endast 1–2 dagar tid på sig för att bekanta sig med mastiga helheter som behandlas på EU-nivå.

– Riksdagen måste ha befogenheter att återremittera till exempel omfattande EU-stödpaket för ny behandling. Dylika stödpaket kan ibland åsamka ekonomiska förluster på hundratals miljoner euro, säger Heinäluoma.

Revisionsutskottets rekommendationer bygger på antagandet att den europeiska stabilitetsmekanismens utlåningskapacitet bibehålls på nuvarande nivå.

– Det räcker inte att EU-frågor behandlas enbart i stora utskottet. Ifall det finns ärenden som har stora ekonomiska konsekvenser så borde de behandlas också i plenum, säger Johanna Karimäki (Gröna).

Hon får medhåll av revisionsutskottets vice ordförande Olavi AlaNissilä (C).

– Det är viktigt för demokratin och de folkvaldas legitimitet att riksdagen har en stark budgetmakt, säger Ala-Nissilä.

Omröstning på omröstning

Enligt revisionsutskottet finns det fall där riksdagen fattar beslut om att bevilja tilläggsanslag för specifika ändamål, men där regeringen sedan väljer att strunta i riksdagens beslut i samband med nästa års behandling. Detta leder till att man måste rösta om samma budgetmoment år efter år under en och samma mandatperiod.

– Det här problemet gäller framför allt anslagen till ideella organisationer, konkretiserar Karimäki.

Utskottets medlemmar efterlyser även en bättre dialog mellan regeringen och riksdagen för att garantera att regeringsprogrammet förankras på Arkadiabacken.

– Det borde vara en självklarhet att regeringsprogrammets innehåll behandlas i riksdagsutskotten och att vederbörande minister presenterar sitt ansvarsområde för respektive utskott, säger Heinäluoma.

Utskottsbehandlingen har även stött på andra utmaningar. Riksdagen har under denna mandatperiod ställts inför situationer där inbjudna experter inte dyker upp, trots att de har fått en kallelse.

– Riksdagen måste kunna förplikta inbjuden expertis att blir hörd i samband med utskottsbehandlingen, tillägger Heinäluoma.

Revisionsutskottet har inte klurat ut vilka sanktioner som kan drabba en glömsk eller olydig expert i framtiden. Heinäluoma nöjer sig med att säga att det finns utländska förebilder och parlament som har befogenheter att bötfälla sådana som inte hörsammar en inbjudan.