Ekonomiska reformer utmaning för EU

EU står inför stora reformer och en del är till och med redan i rörelse inom vissa sektorer. Förändringen av EMU och eurozonen hör till utmaningarna.

Förnyelsen och fördjupningen av den monetära unionen (EMU) och eurosamarbetet är av central betydelse i hela unionens reformarbete. Den delen av arbetet kan emellertid bli den allra svåraste.

I går kom kommissionen med en färdplan och förslag till hur den monetära och ekonomiska unionen ska fördjupas. Bland förslagen finns bland annat en utveckling av den Europeiska stabilitetsmekanismen till en regelrätt valutafond för att bistå medlemstater i euroområdet som hamnar i ekonomisk knipa. En säkerhetsmekanism för bankunionen finns också bland förslagen liksom inrättandet av en europeisk finansminister.

Kommissionens förslag utgör en högst preliminär bas för fortsatta diskussioner, men inte mer än det. De första reaktionerna från medlemsländerna kommer sannolikt redan nästa vecka då EU-ledarna samlas till toppmöte i Bryssel, men därefter sker ingenting i all hast.

I måndags valde

eurogruppen Portugals finansminister Mário Centeno till ny ordförande. Han tillträder i mitten av januari då den nuvarande ordföranden, holländaren Jeroen Dijsselbloem lämnar över klubban.

Centenos eget land hör till de länder som har varit i ekonomisk knipa och föremål för många och långa euromöten om omfattande räddningsaktioner. Valet av Centeno är en signal om att han och Portugal har skött sin sak bra och att landet har gjort stora ekonomiska framsteg.

Men det omfattande och svåra arbetet med att rädda framför allt Grekland visar att det krävs bättre garantier, skydd, verktyg – och ekonomisk politik – då följande djupa kris är här.

Centeno underströk genast efter att han blivit vald vikten av att eurozonen reformeras de närmaste åren så att kommande ekonomiska kriser kan bemötas på ett smidigt sätt. Det råder inte brist på idéer, det gäller snarare att hitta kompromisser som de 19 euroländerna kan nå konsensus kring.

Eurogruppen diskuterade

under sitt möte i veckan förslag som syftar till att minska riskerna inom banksektorn och gjorde en lägesbedömning av hur arbetet med det föreslagna europeiska insättningsgarantisystemet framskrider.

Också EU-toppmötet nästa vecka har EMU och bankunionen på sin agenda. Några konkreta reformbeslut är ändå inte att vänta före sommaren då åtminstone en samsyn om hur bankunionen med en gemensam säkerhetsmekanism borde byggas ut.

Finland Bank

uppmärksammade på tisdagen att banksektorn i vårt land blir en av de största i förhållande till ekonomins storlek då Nordea flyttar sitt huvudkontor till Finland. Enligt FB minskar Finlands medlemskap i bankunionen riskerna med den växande banksektorn, men unionen måste ännu kompletteras med en gemensam europeisk insättningsgaranti efter att riskerna i hela banksektorn först minskats ytterligare.

Regeringen Sipilä

är mån om att det här är tågordningen. Riskerna inom banksektorn i EU måste minska betydligt innan man kan gå vidare mot en gemensam insättningsgaranti.

Finland håller stenhårt på att alla länder tar sitt ekonomiska ansvar och inte blir fripassagerare som andra medlemsländer sedan måste betala för när nästa ekonomiska kris är ett faktum. Hittills har det också varit Tysklands linje, men en ny regering kan eventuellt justera den. Det kan minska stödet för Finlands linje om begränsad ekonomisk solidaritet.

De krav kring

medlemsländernas statsekonomi som nu finns angående underskott och statsskuld med påföljande sanktioner om de inte uppfylls har varit en död bokstav. De kommer sannolikt att försvinna i sin nuvarande form, men får inte leda till slappare budgetdisciplin. Det finns tvärtom orsak att skärpa den på många håll. De avsevärda ekonomiska skillnader som fortfarande finns mellan medlemsländerna utgör inget hinder för det. Hindren kan däremot finnas i gamla förvaltningstraditioner.