Ambassader i Israel

●●Det finns inga utländska ambassader alls i Jerusalem. Men genom åren har det varit annorlunda.

●●Med början under 1950-talet öppnade totalt 16 länder ambassader i Jerusalem, skriver den israeliska tidningen Haaretz.

●●Men liksom de konsulat som finns kvar i dag, däribland Sveriges, var dessa ambassader avsedda att representera respektive land i det internationella området Jerusalem – de klassades inte som beskickningar i landet Israel.

●●Länderna stängde sina ambassader efter 1980, när Israel stiftade en lag om att Jerusalem skulle vara ”den hela och förenade huvudstaden i Israel”, och alltså inte skulle delas med palestinierna.

●●Sedan kom dock Costa Rica och El Salvador tillbaka för en tid. Så den sista utländska ambassaden hittills i Jerusalem stängdes först 2006, enligt Haaretz.

●●I FN:s delningsplan för Palestina 1947 – som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.

●●Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett konsulat i Jerusalem.

●●Egentligen fattade USA ett annat beslut redan 1995, då kongressen röstade igenom The Jerusalem Embassy Act. ”Sedan 1950 har staden Jerusalem varit staten Israels huvudstad”, står det i lagen. Staden beskrivs som ”odelbar”, men huruvida palestinierna också skulle kunna ha den som huvudstad framgår inte uttryckligen.

●●Lagen har också ett kryphål, som troget utnyttjats sedan dess: flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om ”nationell säkerhet” kräver det.

●●Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Och Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras. Nästa underskrift skulle ha gjorts i måndags, men blir nu alltså inte av.

●●Att flytta ambassaden från Tel Aviv var ett löfte från Trump under presidentvalskampanjen förra året.