Män har ansvar att lyssna

SEXUELLA TRAKASSERIER Simon Lindqvist påstår i sin insändare (HBL 1.12) att kampanjer som #metoo och #dammenbrister ”antagligen gjort mer skada än nytta”. Jag önskar att han kunde ha gett exempel på en påstådd skada så att jag kunde argumentera emot det, men eftersom sådana saknades i insändaren argumenterar jag i stället för den nytta som kampanjerna för med sig.

Kampanjerna gör en enorm skillnad i att påvisa hur stort problem sexism och trakasserier fortsättningsvis är, också här i Svenskfinland. Att diskus-

sionen om hur vi kan förändra det här äntligen kommer i gång är fantastiskt, och den har sporrat åtminstone mig att aktivera mig för att förbättra situationen.

Men lösningen skulle enligt Lindqvist vara att ”uppmuntra till att lösa sina egna problem”. Han ger som exempel sin egen vän som när hon blev trakasserad tog ärendet till polisen, vilket förstås är ett bra tillvägagångssätt. Men som i flera av berättelserna från #dammenbrister är det inte säkert att den drabbade ens inser att hon utsatts för brott förrän först långt senare, eftersom sexuella trakasserier är så normaliserade. De ”hör till” vissa branscher och sammanhang, har de fått höra av vänner och kollegor.I andra historier har den drabbade varit i beroendesituation och därför inte vågat göra något åt saken.

Lösningen är inte heller att skylla problemet på ”idioter”, av vilka det i Finland enligt Lindqvist finns ”en relativt hög densitet”. Det är att avsäga sig sitt ansvar, det ansvar både jag och Lindqvist som män har att säga stopp när män omkring oss, idioter eller inte, gör fel. Och just nu framför allt ansvaret att lyssna på de kvinnor som för fram sina berättelser, och ta dem på allvar.

PETTER WEST Helsingfors