Stormoskén i elden igen
Nästa vecka behandlar stadsmiljönämnden i Helsingfors frågan om en tomtreservering för en eventuell stormoské i Sörnäs. Samtidigt dyker gäster med kopplingar till kungahuset i Bahrain upp för att tala om finansieringen.
Frågan om en eventuell stormoské i Helsingfors knycker framåt i små ryck. Nu föreslår stadsplanerarna att de som arbetar för moskén med ett tillhörande allaktivitetscenter ska få en tidsbunden tomtreservering i Sörnäs. Samtidigt kräver staden absolut transparens och att finansiärer inte ska ha makt över verksamheten.
Stadsplanerarna i Helsingfors föreslår nu att staden reserverar en tomt i Sörnäs för att frågan om ett eventuellt moskébygge i staden ska redas ut ordentligt. Moskén har diskuterats redan i flera år och orsakat häftig debatt, men nu handlar det om att ordna tid för personerna bakom byggplanerna att klargöra detaljerna kring bland annat finansieringen.
Kopplat till detta arrangerade bakgrundskrafterna bakom mosképlanerna en presskonferens på fredagen. Med fanns shejk Abdul Latif Mahmood Al-Mahmood, en av rådgivarna till kungahuset i Bahrain. Orsaken är att kungahuset fattat intresse för att finansiera moskébygget i Helsingfors.
De centralt aktiva bakom mosképrojektet är Pia Jardi, Abdessalam Jardi och den förre diplomaten Ilari Rantakari via den nygrundade föreningen Oasis.
Om den tidsbundna tomtreserveringen blir av kommer den att bindas vid flera villkor. Bland annat måste föreningen bakom projektet arrangera och finansiera en arkitekttävling för bygget, som måste passa in i stadsbilden.
För det uppger Oasis att det redan finns en deposition på 400 000 euro och löften om ytterligare 200 000 euro.
– Staten Bahrain är inte involverad i detta. De här pengarna kommer från kungens privata konto, säger Mahmood AlMahmood.
Staden kräver öppenhet
Frågor om hur mycket pengar en moské kan tänkas kosta, om man räknat med driftskostnader i framtiden och om vilka som slutligen är finansiärer och om det strängt shiamuslimska Saudiarabien kan vara höra till dem, får inte många tydliga svar.
Det blir klart att ett konto för kommande finansiärer är på väg.
– Då kan vem som helst bidra, på villkor att man inte lägger sig i verksamheten, säger Mahmood AlMahmood.
I Finland bor just nu bara en handfull bahrainare, men:
– Vi är tacksamma över att Finland tagit emot så många muslimer på flykt. Vi vill tacka för det och hjälpa muslimerna att känna delaktighet i sitt nya samhälle. Genom det här projektet kan de känna att deras religion respekteras på samma sätt som andra minoriteters. Eftersom Finland är en sekulär stat som inte finansierar den här typen av projekt och kunde man i stället låta andra göra det, säger han.
Mahmood AlMahmood uppmanar också muslimerna i Finland att vara aktiva i samhället och arbeta för det utifrån sin värdegrund. Han tar avstånd från de senaste årens terrordåd och säger att de gjort att bilden av muslimerna i dagens Europa är dyster. Finländarna får rådet att låta muslimerna i landet sköta sina egna ärenden, men i enlighet med finsk lagstiftning.
”En sunnimoské öppen för alla”
Mediernas envisa frågor om finansieringen och projektets transparens höjer uppenbart irritationsnivån i rummet.
– Vi vill arbeta för samhällsfred. Vi vill skapa en central moské och ett allaktivitetscentrum som är öppet för alla, också andra än muslimer, säger Pia Jardi.
Hon beskriver allaktivitetsscentret som ett komplement till de tjänster staden erbjuder. Dels skulle det handla om en moské med plats för många besökare, ett dialogcentrum med stort bibliotek och konferensutrymmen samt en simhall.
– Det behövs till exempel egna gymsalar för kvinnor och män. Som det är nu är det många muslimska kvinnor och barn som isolerar sig. Det här är också en folkhälsofråga, säger hon och konstaterar att simhallsturerna som nu är reserverade för kvinnor i Helsingfors är så välbesökta att det är omöjligt att simma i trängseln.
När Jardi sedan får frågan om ifall en gemensam moské betyder ett samprojekt mellan sunni och shiamuslimer blir hon kort i tonen.
– Det är en sunnimoské, men för samhällsfreden är goda relationer mellan sunni och shia viktiga. Vi har ändå religionsfrihet i det här landet, säger hon.
På staden hoppas man att en moské kunde motverka radikalisering, öka integrationen i samhället och skapa dialog mellan muslimer och andra grupper. Staden kräver transparens i finansieringen och att finansiärerna inte lägger sig i verksamheten. Hur säkrar man detta? – Den finska stiftelselagstiftningen är sträng och ekonomiska transaktioner synas noga hos oss. Föreningen drivs av finska medborgare, säger Rantakari.
Helsingfors borgmästare, samlingspartisten Jan Vapaavuori, twittrade om projektet under fredagen och sade att tjänstemännen har rätt att komma med förslag, men att det är politikerna som fattar besluten och tar ansvar för dem. Han skrev också att han inte ändrat åsikt i frågan. I våras gick Vapaavuori ut i medierna med att han anser moskébygget vara onödigt och är beredd att motarbeta det.
Beslutet i den aktuella tomtfrågan fattas av stadsstyrelsen.