Kritiskt läge för finskan och meänkieli i Sverige
Allt färre barn och ungdomar läser finska eller meänkieli som hemspråk i skolan i Sverige. Det visar en utredning som presenterades på kulturcentret för Sverige och Finland på Hanaholmen på fredagen.
På 1980-talet fanns det över 40 000 sverigefinnar som enligt de svenska myndigheternas beräkningar var berättigade till hemspråksundervisning på finska. I dag är det drygt 9 000 elever som kvalificerar för samma undervisning, men endast 4 800 av dem som utnyttjar möjligheten att plugga finska.
– Det handlar om endast 20 till 40 minuters undervisning i veckan som ordnas efter skoldagens slut. Det blir 35 timmar i året. Det räcker inte långt ifall man vill värna om sitt modersmål, säger professor Jarmo Lainio vid Stockholms universitet.
Sverige har prickats av Europarådet i nio olika omgångar för att ha försummat språkundervisningen på landets minoritetsspråk. Av bland annat denna anledning beställde Sveriges utbildningsminister Gustav Fridolin i fjol en utredning om hur undervisningen på de officiella minoritetsspråken sköts i praktiken. Jarmo Lainio är en av utredningens skribenter. Han anser att Sverige borde satsa på en kraftfull revitalisering av finskan och meänkieli.
– Vi har en eller två förlorade generationer som har tappat kontakten till finskan och meänkieli. Det behövs skräddarsydda åtgärder som ger nytt liv till bägge språken. Men det är bråttom, säger Lainio.
Enligt Sisuradios beräkningar finns det omkring 719 000 personer med finländska rötter i Sverige. Omkring 25 procent av dem är finlandssvenskar. Av återstoden är det endast cirka 200 000 personer som har lyckats upprätthålla sina kunskaper i finska.
Assimilationen avancerar snabbt som tåget samtidigt som de finska domänförlusterna avlöser varandra i snabbt tempo. Den Sverige-finska skolan i Göteborg lades ned i januari i år, vilket innebär att 67 elever i ett slag blev utan finskundervisning på modersmålsnivå. I hela landet existerar det endast fem tvåspråkiga friskolor där man alternerar mellan finska och svenska. Utöver detta finns det fyra kommunalt ägda skolor där man har finska klasser. Enligt svensk lag får undervisningen på minoritetsspråket inte överstiga 50 procent, vilket innebär att alla finska skolor i själva verket är tvåspråkiga skolor.
– Sverige är inte ett föredömligt exempel på hur man tryggar undervisning på minoritetsspråk, säger
■
Sverige är inte ett föredömligt exempel på hur man tryggar undervisning på minoritetsspråk. Johan Häggman forskare som jobbar med minoritetsspråk i Bryssel.
forskaren Johan Häggman som jobbar med minoritetsspråk i Bryssel.
Jarmo Lainio uttrycker sig mer diplomatiskt, men håller med i sak.
– Den svenska lagstiftningen utgår från att ingen minoritet får särbehandlas och det i sin tur bromsar utvecklingen av kulturautonomin för språkliga minoriteter, säger Lainio.
Enligt Lainio skulle det därför behövas ett nytänkande som lyf- ter fram vikten av likvärdighet.
– Ifall en väldigt stor del av den svenska befolkningen förnekas undervisning på sitt modersmål så behandlas de inte likvärdigt, resonerar Lainio.
Seminariet arrangerades av kulturcentret på Hanaholmen, utrikesministeriet och Minority Rights Group Finland.