Lång börsuppgång väcker frågor
Enligt experterna är det omöjligt att säga när vändningen kommer
Rekordlåga räntor och andra exceptionella åtgärder har lett till en ovanligt långvarig börsuppgång. Det har pressat upp priserna inte bara på aktier, utan också på andra tillgångar som obligationer, fastigheter och kryptovalutan bitcoin. Samtidigt har nya rekord satts vid auktionshusens försäljning av konst och andra värdeföremål.
De uppblåsta priserna har väckt frågor om hur länge uppgången kan fortsätta.
– Jag tror att vi är i slutet på uppgången. Men när vändningen kommer är omöjligt att säga. Uppgången kan mycket väl fortsätta ännu nästa år, men man märker att vissa har blivit försiktigare, säger Jesper Nyberg på Estlander & Partners.
Nyhetsbyrån Bloomberg noterade tidigare i veckan att det sammanlagda värdet på världens börsnoterade bolag ligger bara en hårsmån från att för första gången någonsin passera den magiska gränsen 100 biljoner dollar. Bloombergs graf visar att värdeökningen accelererat kraftigt det gångna året.
Bakom oss ligger en ovanligt utdragen börsuppgång som åtminstone i USA hållit i sig sedan våren 2009. Många börsindex är på sina högsta nivåer och värderingarna på amerikanska S&P 500 har de senaste hundra åren varit lika höga bara en gång tidigare: vid millennieskiftet strax innan it-bubblan sprack.
– Det här är resultatet av historiens största finansiella experiment, det vill säga centralbankernas massiva stimulans med rekordlåga räntor och stödköp av värdepapper. Nu drivs uppgången vidare av optimism kring den globala tillväxten och företagens resultat, säger Jesper Nyberg, vd på Estlander & Partners kapitalförvaltning.
Värdestegringen gäller inte enbart aktier, utan alla slag av tillgångar som obligationer, fastigheter och inte minst kryptovalutan bitcoin, vars värde nästan tredubblats bara den gångna månaden. Så sent som den 12 november var en bitcoin värd under 6 000 dollar. Natten till i förrgår kröp värdet tillfälligt över 19 000 dollar på vissa marknadsplatser,
men har senare sjunkit en aning. Sedan årsskiftet har bitcoins värde ökat med ungefär 1 500 procent.
Ska man då betrakta bitcoin-rallyt som en del av den allmänna uppgången inom finansiella tillgångar? Både ja och nej, säger Tom Liljeström, direktör för Lokal-Tapiolas kapitalförvaltning.
– När ränteplaceringar inte ger någon avkastning söker sig pengarna till alla möjliga placeringar. Samtidigt tror jag inte att det i första hand är den typiska börsplaceraren som investerar i bitcoin. Bland dem som köper bitcoin tror jag att det finns många som inte kan säga exakt vad det är de placerar i, och varför de gör det.
Rekord hos auktionshusen
Det är inte bara finansiella tillgångar som ökar i värde. Utvecklingen är densamma vad gäller fysiska tillgångar som fastigheter, konst, antikviteter och samlarföremål. Den 15 november såldes auktionshistoriens dyraste konstverk på Christie’s i New York. Det var Leonardo da Vincis målning Salvator Mundi (världens frälsare) som klubbades av för 450,3 miljoner dollar (inklusive avgifter), ungefär 380 miljoner euro. Köpare var en saudisk prins som ska deponera tavlan på Louvre Abu Dhabi.
Tavlan har bytt ägare ett par gånger de senaste åren, med kraftig prisökning vid varje ägarbyte. 2013 betalade en schweizisk affärsman och konsthandlare cirka 80 miljoner dollar för tavlan, som han kort därefter sålde till en rysk oligark för 127,5 miljoner dollar. Det var denne som nu gjorde ett par hundra miljoner dollar i vinst på försäljningen.
Förutom Salvator Mundi räknar den svenske antikexperten Pontus Silfverstolpe i sin blogg upp en lång rad andra konstverk och samlarföremål som nyligen sålts för rekordsummor. Hit hör bland annat diamanter, klassiska sportbilar och armbandsur.
– Fler rekord är att vänta inom de närmaste veckorna och det är ingen tvekan om att trenden att det bästa kan kosta hur mycket som helst fortsätter, skriver Silfverstolpe.
Enligt Jesper Nyberg är rekordpriser hos auktionshusen ett utslag av samma fenomen som uppgången i de finansiella tillgångarna.
– Rekordnoteringar inom det här området brukar man se i slutet på långa uppgångar. Optimismen på finansmarknaden avspeglas också i realtillgångar.
Nyberg konstaterar däremot att vi inte har sett samma uppgång inom råvaror, även om en uppgång kan ligga framför, om världsekonomin fortsätter att utvecklas positivt.
– I viss mån märks det nu på oljepriset.
Och vad händer nu?
Den stora frågan är hur länge uppgången fortsätter och vad som händer sedan. Värderingarna är höga, men å andra sidan mår världsekonomin bra, vilket stöder en fortsatt uppgång.
Tom Liljeström tycker inte att det samlade börsvärdet på världens bolag är alarmerande högt, ställt i relation till världens samlade bruttonationalprodukt. Han är mer oroad över skuldsättningen i världen.
– Visst har det mesta blivit ganska dyrt, åtminstone i ett historiskt perspektiv. Det svåra är att svara på hur länge uppgången fortsätter. Det typiska är inte att stegringen planar ut och övergår i en långsam nedgång, utan ofta blir stegringen bara brantare innan korrigeringen nedåt kommer. Överdrifter både uppåt och neråt hör till börsens anatomi, säger han.
Överlag verkar Liljeström ta situationen med ro; att aktiekurserna dubblas och halveras med jämna mellanrum hör till börsens grundhabitus och det är inte så farligt, menar han. Och det är inte alltid utvecklingen i realekonomin som avgör börsutvecklingen, utan ”buffelhjorden på marknaden” som ändrar riktning.
– Ekonomin är i bra skick. Om börsen vänder neråt så är det investerarna själva som fixar det, säger Liljeström.
Också Nyberg tror att en vändning neråt, när den kommer, orsakas av investerarpsykologi snarare än av någonting i realekonomin.
– En vändning kan utlösas en viss geopolitisk händelse eller ett nytt utspel av Donald Trump, som sedan sätter i gång en massrörelse. Investerarna börjar söka efter orsaker att minska risken i portföljen och då hittar de kanske också sådant som de inte tänkt på tidigare.
I uppgångens slutskede
Det som enligt Nyberg avgör börsutvecklingen nästa år är hur det går med den amerikanska skattepolitiken och – framför allt – i vilken takt centralbankerna trappar ner stimulansåtgärderna. Hur som helst tror Nyberg att vi befinner oss i slutskedet av uppgången. Men exakt när en vändning kommer är omöjligt att förutse.
– Uppgången kan mycket väl fortsätta ännu nästa år. Men om man ser på pensionsbolag och andra institutionella placerare så har de blivit försiktigare. Det som ännu saknas är det typiska sista överoptimistiska rycket, som brukar förekomma i slutet på perioder av uppgång, likt det vi nu ser inom bitcoin.
Enligt Nyberg är största orsaken till att börsuppgången bara har fortsatt, att det har saknats alternativ för den som vill ha avkastning. Centralbankernas extraordinära penningpolitik har enligt Nyberg lett till att investerarna har svårt att prissätta risk. Kännetecknande är att volatiliteten – eller svängningarna – som brukar vara en mätare på nervositeten på marknaden, har varit rekordlåg under hösten, trots den geopolitiska oron kring Nordkorea, Katalonienfrågan och Tysklands svårigheter att bilda regering.
Bloomberg skriver att de inte vill vara de som förstör festen, men att det de ser gör dem lite nervösa inför 2018. Den svenska banken SEB skrev i sitt morgonbrev tidigare i veckan att det är omöjligt att slå fast om de höga värderingarna är tecken på en bubbla och, framför allt, hur nära den i så fall är att brista.
– Men OM det skulle smälla 2018 så kommer ALLA säga att ALLA tecknen fanns där för ALLA att se, skriver banken.
Överdrifter både uppåt och neråt hör till börsens anatomi.
Tom Liljeström
Direktör för Lokal-Tapiolas kapitalförvaltning