Modersmålslärarna välkomnar reform av studentexamen
Det har stormat kring den planerade reformeringen av modersmålsprovet i studentexamen. Modersmålslärarna välkomnar reformen och anser att den förbättrar bedömningen av elevernas verbala repertoar.
På Studentexamensnämnden är man förtegen om förslagets innehåll. Nämnden behandlar förslaget på ett möte den 15 december.
– Jag ser positivt på reformen. Det nya modersmålsprovet kommer inte att vara lika formstyrt som det nuvarande provet. Det är bra att både skriv- och läskompetensen testas på ett grundligare sätt än tidigare, säger ordförande Petra Bredenberg på Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.
Bredenberg får medhåll av sin finskspråkiga kollega på Äidinkielen opettajain liitto.
– Reformen kommer att medföra en bättre bedömning av elevernas mognad och allmänbildning, säger förbundets ordförande Sari Hyytiäinen.
Arbetet med reformeringen av modersmålsprovet körde i gång redan för tre år sedan då modersmålslärarna svarade på en enkät om den planerade reformen. Det senaste utkastet var på remiss i september i år.
Bland andra Helsingin Sanomat har riktat hård kritik mot reformen på paradplats i tidningen förra veckan. Enligt HS fuskar man nu bort betydelsen av rättstavning och allmänbildning med diffusa test som tar fasta på läsförståelse i stället för att värdesätta förmågan att kunna skriva.
– Det verkar som att HS har missförstått hela grejen. Rättstavning och allmänbildning kommer att bedömas och poängsättas också i fortsättningen i det nya modersmålsprovet, säger Hyytiäinen.
I tidigare utkast, som gick på remiss i höstas, ville studentexamensnämnden förkorta modersmålsprovet från två sex timmars helheter till endast ett fyra timmars prov.
– De här planerna har nu skrotats, menar Sari Hyytiäinen på Äidinkielen opettajain liitto.
Parallellt med reformeringen av modersmålsprovet pågår ett annat projekt som har återverkningar på modersmålsundervisningen. Under- visningsministeriet planerar i samarbete med universiteten en reform som syftar till att omvärdera poängsättningen av olika ämnen i studentexamen.
Enligt den planerade reformen skulle universiteten stegvis frångå inträdesförhören och basera antagningen av nya studenter på resultaten i studentskrivningarna. Förslaget skulle tillmäta större betydelse till matematik än till realämnen och modersmålsprovet.
– Jag förstår inte logiken i förslaget. Det är ju modersmålsprovet som är bäst på att mäta elevernas allmänbildning. Reformen är i och för sig ett symtom på samhällsklimatet där man värdesätter naturvetenskaper på realämnens och språkens bekostnad, säger Bredenberg.
Det verkar som att HS har missförstått hela grejen. Rättstavning och allmänbildning kommer att bedömas och poängsättas också i fortsättningen.
Sari Hyytiäinen
ordförande för Äidinkielen opettajain liitto