NEKROLOG
Johanna Margareta Häggblom ● (född Gardberg) Född 3.10.1929 Död 30.10.2017
I slutet av oktober nåddes vi av budet om att Margareta Häggblom gått ur tiden, bruten av en långvarig sjukdom. En stark och särpräglad profil är borta.
Margareta föddes i Helsingfors, men bodde under ungdomstiden huvudsakligen i Åbo, där hon tog studenten vid Heurlinska skolan 1949. Uppvuxen i en tämligen högborgerlig miljö var det finlandssvensk folkkultur, med betoning på hantverk, som stod hennes hjärta närmast, i kombination med en stark folkbildarsjäl. Hon utexaminerades från Åbo hemslöjds- och handarbetsinstitut 1952 och arbetade åren därpå som handarbetslärare vid Åbolands folkhögskola och Pargas arbetarinstitut.
I mitten av 50-talet fördes hon av äktenskapet med den Malaxbördige Birger Häggblom till Lovisa, där Birger hade fått en tjänst vid det svenska samlyceet. Bägge etablerade sig snabbt i den nya hemstaden och hörde under decennier till stöttepelarna inom det lokala kulturlivet.
Efter att först ha fött tre barn verkade Margareta under hela sin tid i Lovisa som handarbets- och textillärare vid olika skolor, från Lovisa svenska samlyceum till högstadiet. Vid Lovisa medborgarinstitut var hon först timlärare, och ordinarie lärare i textilslöjd 1976-1992, och prorektor för institutet 1979-1992. Hon fortsatte långt efter det som uppskattad timlärare. Av stor betydelse var också det arbete hon lade ner för att upprätthålla badersketraditionen i Lovisa, med dess speciella dräkt.
Mest känd är hon kanske för sitt kunnande om tillverkningen av traditionella folkdräkter. Hon verkade under många år inom Brages dräktsektion, ett arbete som kröntes med den Finlandssvenska dräktboken från 2008, med Margareta som en av redaktörerna.
Ett annat stort intresse var musiken, också den med betoning på det folkliga. Om Margaretas musikaliska begåvning och mångsidighet vittnar det sätt på vilket hon 1975, på en stor vinterfest vid Socis i Lovisa, debuterade som dragspelare i nygrundade Lovisa spelmanslag, även om hon aldrig förut hade trakterat instrumentet. Bra gick det och Margareta var med sitt dragspel därefter spelmanslaget trogen till sin död.
Hon var också aktiv körsångare. Först inom Arbetets vänner i Lovisa, vars kör hon var ordförande för under senare delen av 1970-talet, och därefter i Lovisakören från början av 1980-talet. Hon gjorde en stor insats inom Östra Nylands sång- och musikförbund (ÖNSMF), bland annat som sekreterare.
Man bör också nämna hennes starka nordism, som hon delade med maken Birger, som länge var ordförande för den lokala PohjolaNorden-föreningen. Bägge makarna var under lång tid aktiva inom den nordiska vänortsverksamheten.
Mina senaste kontakter med Margareta hänför sig till den skrivarkurs inom Lovisa MI som jag lett. Margareta var angelägen om att skriva ner sina minnen till barn och barnbarn. Margaretas minne var kristallklart och hon öste generöst ur det.
Minnet av Margareta och hennes engagemang lever kvar. Hon ringde ofta för att framföra sina synpunkter i någon aktuell fråga, eller höra sig för om min åsikt. För hon brydde sig om och följde med, på ett sätt som inte längre är så vanligt.
Vi hedrar Margaretas minne och våra tankar går till hennes närmaste: Kerstin, Jonas och Niklas med familjer.