Åklagarens nyckelvittne svävar på målet
Åklagarens påstående att de tre åtalade männen träffades för att planera en terroristresa till Syrien bygger på en enda persons vittnesmål. Åklagarsidans nyckelvittne, som också deltog i mötet, säger att syftet med resan var att strida, men att det är han
Måndagens vittnesförhör i terroristrättegången i Helsingfors tingsrätt gick inte helt som i Strömsö. Åklagarens nyckelvittne avgav sitt vittnesmål bakom en skärm och ifrågasatte sig själv mer än en gång.
– Jag vet inte om jag var i psykos på den tiden, jag hallucinerade, säger vittnet om tiden då de påstådda brotten ägde rum.
Hans vittnesmål är avgörande för åklagarens konstruktion av händelseförloppet. Enligt häradsåklagare Juha-Mikko Hämäläinen träffades de tre männen som är åtalade för bland annat försök till terroristbrott hemma hos en av männen vid årsskiftet 2012–2013 för att göra upp en plan. Enligt åklagaren var planen att begå bedrägerier för att samla pengar för att resa till Syrien för att kriga.
– Jag fick den uppfattningen, det var väldigt oklart vem som ville vad, säger vittnet om mötet.
På Hämäläinens fråga om det var tal om att åka till Syrien för att kriga svarar vittnet:
– Så där allmänt, ja.
Ifrågasätter sin trovärdighet
Nyckelvittnet uttrycker sig hackigt och svarar kortfattat, ofta med bara ett eller två ord. Ibland tar han långa tankepauser på upp till en minut. Några självständiga utläggningar bjuder han inte på, och åklagaren måste anstränga sig för att pumpa sitt vittne på information.
– I polisförhöret säger du att syftet med resan till Syrien var att kriga, stämmer detta? frågar Hämäläinen med hänvisning till förundersökningsmaterialet.
Rättegångar i Finland är muntliga. Det innebär att sådant som uttalats i polisförhör inte kan användas som sådant. Rätten beaktar endast sådana vittnesuppgifter som levereras under själva rättegången.
– Det var den uppfattning jag fick, men jag hade jättesvårt att ta de här typerna på allvar, så här i efterskott kan jag inte tro att jag varit i en sådan situation. De var som mina äldre bröder, de gillade de här grejerna. Jag var inte på väg att kriga, säger vittnet.
– Menade de allvar? frågar Hämäläinen.
– Då hade jag svårt att ta dem på allvar, nu när jag sett förundersökningsprotokollet, tydligen har de varit där, jag vet inte var de rört sig, jag vet fortfarande inte om de menade allvar, säger vittnet.
Efter ett tag ifrågasätter vittnet sin egen trovärdighet ytterligare en gång.
– Kan hända att jag i polisförhöret har pratat mer om mina tankar än vad jag vet, jag har varit ganska instabil.
Psykiska bekymmer
Nyckelvittnet var en åtalad i bedrägerihelheten som anknyter till terroristrättegången. Vittnet har erkänt skattebedrägeri, men säger att det enda han gjorde var att öppna några bankkonton. Resten av arbetet gjordes av den fjärde terroristmisstänkta, som för närvarande befinner sig i Syrien med sin familj.
Nyckelvittnet konverterade till islam på hösten 2011 och blev bekant med flera av de åtalade under de därpå följande åren. Två år senare, i början av sommaren 2013, upphörde han att vara muslim.
– Jag hade en muslim på min klass i yrkesskolan och han berättade om islam, det var då jag konverterade, säger vittnet om sin konvertering.
– Det blev svårt för mig rent moraliskt att godkänna vissa saker, som barnäktenskap, polygami och kvinnors ställning. Sedan kom sammanbrottet, säger han om hur det tog slut.
Efter såväl åklagarens som försvarets utfrågning ber domaren publiken lämna salen. Det som följer är en hemlig session som gäller vittnets hälsotillstånd i allmänhet och psykiska hälsa i synnerhet.
Terroristrättegången har nu kommit in på sina sista veckor. Till näst står fler vittnesmål samt expertutlåtanden på tur.