Antalet bilresor måste minska
TRäNGSELAVGIFT Heikki Vestman kritiserar i sin insändare (HBL 24.11) vägavgifter med motiveringen att en trängselavgift skulle vara en extra skatt på arbete för dem som bor i kranskommunerna.
Intäkterna från en trängselavgift skulle användas till satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik, satsningar som annars hade behövt finansieras genom skatteintäkter (i praktiken genom skatt på arbete). Resor till och från arbetet utgör endast 20 procent av alla bilresor varför inte bara arbetsresorna påverkas av en trängselavgift. Samtidigt skulle en trängselavgift bidra till att de som fortfarande väljer att ta bilen till arbetet får en kortare restid.
En viktig målsättning med MBT-planeringen är att kraftigt minska koldioxidutsläppen i huvudstadsregionen fram till 2030. Utredningarna som gjorts inför MBTplaneringen visar att statens målsättning om andelen elbilar och andra energisnåla fordon måste uppnås, men inte heller den är tillräcklig för att nå regionens utsläppsmål till 2030. De bilar som tillverkas i dag kommer fortfarande att rulla på vägarna 2030. Därför måste också antalet bilresor per person minska. Utredningarna har inte hittat någon åtgärd som lika effektivt minskar biltrafiken som en trängselavgift.
Precis som Vestman nämner utgör samåkning och utveckling av hållbara resekedjor (till exempel med hjälp av infartsparkering) viktiga alternativ till bilresandet. Men det räcker inte att alternativen finns om de inte är tillräckligt attraktiva. Kollektivtrafiken behöver därför utvecklas till ett fullgott alternativ för så många som möjligt och samhället behöver också stödja andra former av hållbart resande. Utvecklad kollektivtrafik och andra morötter kräver dock finansiering och om vi inte vill att skatten på arbete ska höjas utgör en trängselavgift ett alternativt finansieringssätt.