Beskattningens progression slår in tidigt i Finland
Enligt Mikael Kirkko-Jaakkola, chefsekonom på Skattebetalarnas centralförbund, kan den jämförelsevis hårda beskattningen på medelinkomsttagare i vissa fall avskräcka finländska löntagare från att öka sina inkomster.
I jämförelse med övriga Europa är Finlands beskattning starkt progressiv, visar en färsk rapport från Skattebetalarnas centralförbund. Också Sveriges beskattning är väldigt progressiv medan skattesatserna i till exempel Danmark och Tyskland varierar mindre.
Skattebetalarnas centralförbunds chefsekonom Mikael Kirk- ko-Jaakkola har jämfört skattesatserna i 18 OECD-länder och studerat inkomsternas inverkan på dem. OECD står för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, och länderna i Kirkko-Jaakkolas rapport är Finland, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Spanien, Italien, Österrike, Frankrike, Tyskland, Estland, Storbritannien, Schweiz, Australien, Japan, Kanada och USA.
Kirkko-Jaakkola har räknat ut skattesatserna för löntagare med årliga löneinkomster på 27 600, 42 500, 65 400 och 138 000 euro. Enligt honom ligger Finland nära det europeiska medeltalet i de två lägsta löneklasserna medan skatte- satsen för de högre löneklasserna hör till Europas högsta.
Skattesatsen för en löntagare med löneinkomster på 27 600 euro per år är 22,8 procent medan skattesatsen stiger till 47,7 procent om de årliga löneinkomsterna är 138 000 euro. I Sverige är skattesatsen för jämförelsens lägsta löneklass samma som i Finland medan skattesatsen för den högsta löneklassen är 48,2 procent. Endast Belgien och Italien har högre skattesatser för höginkomsttagare än Sverige och Finland.
– En starkt progressiv beskattning hänger ihop med den skandinaviska välfärdsmodellen och med tiden har beskattningen i själva verket utvecklats mot ett mer progressivt håll.
Om vi ser på utvecklingen ur ett lite längre tidsperspektiv, till exempel 20 år, märker vi att man uttryckligen försökt lätta på låginkomsttagarnas beskattning. Man har försökt komma åt fattigdomsfällorna, säger Mikael Kirkko-Jaakkola och påpekar att det finns skillnader i Finlands och Sveriges skattesatser för medelinkomsttagare.
– I Sverige stramas progressionen åt när löntagarens lönenivå stiger över medeltalet. I Finland slår progressionen in i ett tidigare skede, strax ovanför den här jämförelsens lägsta lönenivå.
En löntagare med årliga löneinkomster på 42 500 euro betalar 5,1 procent mer skatt i Finland än i Sverige.
Enligt Kirkko-Jaakkola uppmuntrar medelinkomsttagarnas höga marginalskatter inte löntagarna att sträva efter större inkomster.
– Hur mycket marginalskatterna påverkar varierar antagligen från person till person. Knappast säger någon nej till en löneförhöjning fast hälften av den skulle gå till beskattningen, men om vi tänker på en situation där man blir erbjuden mer arbete med bättre lön, kan det vara en annan fråga.
SPT/MIKAEL PIIPPO