4
Den finländska språkreserven ska utvecklas och alla ska i framtiden behärska minst fyra språk.
språk – och gärna ännu fler –
ska alla finländare behärska i framtiden. Den visionen ingår i en utredning över hur landets språkreserv ska utvecklas.
En mångsidig språkreserv är en topprioritet för att Finland ska nå framgångar i en globaliserad värld. Riitta Pyykkö
Intresset för studier i andra språk än engelska har dalat i Finland under en längre tid. Samtidigt blir det allt viktigare för ett litet land att i ett globalt sammanhang ha en befolkning med en mångsidig språkkunskap.
Nu ska det bli ändring på saken. I framtiden ska alla kunna kommunicera på såväl de bägge nationalspråken som på engelska, samt dessutom på ännu ett eller flera främmande språk.
Den visionen ligger som grund för en färsk utredning över läget för och utvecklingsbehovet av landets språkreserv.
Med språkreserv avses den sammanlagda nationella språkliga kompetensen; medborgarnas språkkunskaper, den språkliga kompetens vårt utbildningssystem frambringar och hur språkutbildningen läggs upp.
Utredningen har gjorts av prorektor Riitta Pyykkö vid Åbo universitet och den överlämnades till undervisnings minister Sanni Grahn-Laasonen på onsdagen.
Utredningen omfattar hela utbildningssystemet, från småbarnspedagogik till högre utbildnings samt fritt bildningsarbete.
Pyykkö framlägger en rad åtgärdsförslag för att utveckla finländarnas språkkunskaper så att de motsvarar framtidens behov.
Från första klass
Småbarnspedagogiken kunde till exempel omfatta fler element som orienterar till språkstudier.
Språkstudier i grundläggande utbildning kunde tidigareläggas. Det så kallade A1-språket, alltså det första språket eleverna möter, borde introduceras redan under årskurs ett. Det språket borde vara något annat än engelska. Det frivilliga A2-språket skulle inledas i årskurs tre.
Gymnasiets struktur kunde utvecklas så att det möjliggör smidiga, långsiktiga och mångsidiga språkstudier i form av ämnesöverskridande helheter. Samtidigt kunde studentexamensprovet i det andra inhemska språket få en muntlig del.
Läroanstalter borde erbjuda olika studievägar, såsom språkklubbar och sådana möjligheter som digitala applikationer erbjuder.
Utredningen föreslår även bland annat att förordningen om universitetsexamina ändras så att den studerande förutsätts påvisa kunskaper i minst två främmande språk.
Vidare konstaterar Pyykkö att kommuner borde uppmuntras att utarbeta språk- och internationaliseringsprogram. Där kunde språkundervisningen granskas till exempel med tanke på kontinuiteten i studievägarna och på vilka språk som erbjuds.
– En mångsidig språkreserv är en topprioritet för att Finland ska nå framgångar i en globaliserad värld. Vi bör erkänna den språkkunskap som finns i vårt land, och trygga människors möjligheter att förbättra sina språkkunskaper i olika skeden av livet. Språkkunskaper innebär alltid en nyckel till andra kulturer och till ömsesidig förståelse, säger Pyykkö.
Utredningen kommer att ligga till grund för utarbetandet av en nationell språkstrategi.
År 2017 beviljades 96 utbildningsanordnare totalt drygt 4 miljoner euro för ett försök med ett tidigareläggande av språkundervisning inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Syftet är att uppmuntra eleverna att välja och att studera språk oavsett sin socioekonomiska eller etniska bakgrund, kön eller hemort.