NEKROLOG
Friherre Gustaf Langenskiöld, släkten Langenskiölds huvudman, avled av en hjärtsjukdom i Helsingfors i en ålder av 82 år.
Efter avlagd studentexamen från Nya Svenska Läroverket 1954 påbörjade han sina juridiska studier vid Helsingfors universitet och avlade jur.kand. examen 1961 och jur.lic. 1969. Gustafs militära grad var fänrik. Under studietiden innehade han ledande funktionärsuppdrag i Nylands Nation, där han var en mycket uppskattad klubbhövding 1959 och AU-ordförande 1960. Samtidigt var Christel ”Bebi” Hasselgren nationens värdinna. Bebi utbildade sig till farmaceut och skulle senare bli Gustafs hustru. Gustaf och Bebi gifte sig 1961 och hann vara gifta i 50 år, få tre söner och nio barnbarn. Bebi avled 2011.
Gustaf började sin advokatverksamhet som biträde på advokatbyrå Becker & Wesamaa 1961–1962 och advokatbyrå Procopé & Hornborg 1963. Härefter blev Gustaf delägare i advokatbyrå Serlachius & Ryti 1964, där han bedrev en framgångsrik advokatverksamhet i över 30 år i kompanjonskap med sin tvillingbror Henrik till år 1998. Gustaf grundade härefter sin egen advokatbyrå, advokatfirman Gustaf Langenskiöld, där han var verksam 1998–2004.
Gustafs särintressen var segling, fiske, skärgårdsliv och skidsport. Gustafs och Bebis sommarställe sedan början av 1970-talet var Klobaholmarna i Ekenäs skärgård. Här tillbringade Gustaf somrarna med Bebi och hela sin kära familj, sönerna Filip, Fabian och Marcus och deras familjer ända till Bebis död 2011. Man långfärdsseglade också varje sommar med segelbåten som var registrerad i NJK, där Gustaf av sin far hade inskrivits som medlem redan som 3-åring. Efter Bebis död övertog sönerna Klobaholmarna och Gustaf flyttade till strandvillan på Salpar i Sibbo, vilken han ärvt efter sin fader. Den utgjorde en del av den gamla Lang- enskiöldska Salparfastigheten, som i många generationer varit i familjens ägo. Där vistades Gustaf mycket under sina sista år, ofta tillsammans med sin nyvunnna hjärtevän Majbi, som förgyllde hans livs afton.
Efter sin pensionering ägnade sig Gustaf mycket åt släktforskning om ätten Langenskiöld. Han hade i samband med en boutredning 1999 efter sin faster åtkommit brevkorrespondensen mellan sin farfarsfar Gustav Langenskiöld, justitiesenator, och dennes broder Karl Langenskiöld, riksbankschef i Sverige. Brevsamlingen bestod av drygt tusen brev skrivna mellan 1881 och 1925 och omspänner de mest turbulenta och intressanta perioderna i Finlands historia. Gustaf beslöt småningom att publicera breven tillsammans med sina egna kommentarer i bokform. Manuskriptet till bokverket För frihet och framgång låg klart efter tolv års idogt arbete. Korrespondensen och kommentarerna visar, att kritiken mot senatsmajoritetens beslut 1899 att publicera februarimanifestet var ogrundad.
Vi minns Gustaf som en karaktärsfast, målmedveten, energisk och ansvarskännande person, för vilken familjen betydde väldigt mycket.