Brand gav polisen chansen att göra husrannsakan

Domstol avgör om journalistens material får användas i polisutredningen

Centralkriminalpolisens husrannsakan mot Helsingin Sanomats reporter i söndags gjordes efter att reportern försökt slå sönder sin dator.

Reporterns avsikt hade varit att förstöra material som kunde ha avslöjat källor som hon använder i sitt arbete.

Reporterna kallade på räddningsverket på grund av branden. Polisen kom då också till platsen. Centralkriminalpolisen som undersöker vem som läckt hemliga underrättelsedokument till Helsingin Sanomat kopplades in. En särskild husrannsakan inleddes.

I de flesta fall hade det krävts ett domstolsbeslut för att inleda den här typen av husrannsakan, men polisen kunde ta saken i egna händer genom att hänvisa till att saken var brådskande.

Det beslagtagna materialet förseglades med hänvisning till att det kunde äventyra källskyddet som skyddar tidningens uppgiftslämnare.

En domstol ska nu avgöra om materialet fortfarande ska omfattas av källskyddet eller om källskyddet kan brytas.

”Det typiska blir också att man mera diskuterar själva läckan än de fakta och mönster som någon hade önskat att den stora allmänheten skulle känna till.” skriver Jan-Erik Andelin i dagens ledare om den så kallade Tikkakoskiläckan.

Efterdyningarna från Helsingin Sanomats rapportering om försvarets hemlighetsfulla Signalunderättelsecenter i Tikkakoski tar sig nu vändningar som har drag av tv-deckare.

Laura Halminen, den ena av de två HS-reportrarna som stod bakom lördagens reportage om Tikkakoski, hade enligt Centralkriminalpolisen på söndagseftermiddagen sökt sig ner i källaren i det bostadshus i centrala Helsingfors där hon och hennes två barn i skolåldern bor. Hon hade bestämt sig för att i källaren slå sönder hårddisken i sin bärbara dator. Datorn hade dock börjat utveckla rök så att hon såg sig tvungen att larma räddningsverket.

Med räddningsverket följde, enligt normal kutym, en polispatrull. När poliserna insåg vem hon var och vad hon hade hållit på med kallade de på förstärkning från CKP. Den brunna datorn beslagtogs och därefter gavs order om en särskild husrannsakan i Halminens bostad och källarutrymmena.

Polisens förundersökningsledare ansåg att husrannsakan inte kunde uppskjutas eftersom polisen hade skäl att misstänka att journalisten försökte förstöra material som ingår i förundersökningen.

Klockan 18.30 började fyra polismän undersöka bostaden och källaren och beslagtog hennes privata mobil, Helsingin Sanomats mobil, hennes egen dator, egen Ipad och ett antal minnesstickor.

Polisen hade, enligt de uppgifter hon gett sin egen tidning, genomletat hennes bokhyllor och till och med spisfläkten. Barnrummet hade lämnats orört.

Enligt Helsingin Sanomat hade polisen inget domstolsbeslut som grund för husrannsakan. Ett domstolsbeslut behövs nästan alltid om det är frågan om en särskild husrannsakan.

En särskild husrannsakan ska göras när det finns skäl att tro att genomsökningen kan avslöja in- formation som den undersökta får hemlighålla. Vid tillslaget i söndags var det av allt att döma så: Lagen ger en journalist eller en utgivare rätt att vägra ge uppgifter som skulle kunna röja en källas identitet.

Centralkriminalpolisen hänvisar ändå i ett pressmeddelande till ett avsnitt i tvångsmedelslagen som ger bestämmanderätt om särskild husundersökning åt polisen i brådskande fall.

När Halminen påpekade att vissa av de beslagtagna föremålen kan falla inom ramen för källskyddet hade poliserna förseglat dem i sigillförsedda påsar som senare skall gås igenom av en utomstående person med rannsakningsfullmakt. Enligt CKP var påsarna fortfarande i går förseglade.

En domstol väntas ta ställning till det förseglade materialet under de närmaste dagarna.

Källskyddet kan brytas när det föreskrivna strängaste straffet för det undersökta brottet är fängelse i minst sex år.

Enligt Centralkriminalpolisen undersöks fallet med underrättelsedokumenten som röjande av statshemlighet. Straffet kan då vara högst fyra års fängelse, vilket skulle hålla källskyddet intakt i det här fallet.

Enligt HS ville Halminen med att krossa hårddisken skydda sina källor. Datorn lär innehålla källmaterial till flera av Halminens arbetsprojekt, dock ingenting som har med det nu aktuella Signalunderrättelsecentret att göra. Hon har specialiserat sig på att skriva om bland annat datasekretess och kandiderade för Bonnierpriset 2015.

Enligt Centralkriminalpolisen undersöks fallet med underrättelsedokumenten som röjande av statshemlighet. Straffet kan då vara högst fyra år fängelse, vilket skulle hålla källskyddet i det här fallet intakt.

Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi sade i ett uttalande att en husrannsakan som riktar sig mot en journalist är helt exceptionell i Finland som profilerat sig som yttrandefrihetens toppnation. Han ser händelsen som mycket oroväckande ur pressens synvinkel.

Arno Ahosniemi, ordförande för Chefredaktörernas förbund, sade i Yles morgon-tv att han inte har något minne av att någonting liknande skulle ha hänt i Finland tidigare.

Riikka Venäläinen, chefredaktör för Yles nyhets- och aktualitetsredaktionen konstaterade i samma sändning att presskåren har orsak att vara orolig.

– Sådant har vi inte vant oss att se i västliga samhällen, sade Venäläinen.