Expertutlåtande stöder försvaret i terroristrättegång
Dagen före slutpläderingarna tog tingsrätten del av ett expertutlåtande som problematiserar två av åklagarens viktigaste argument. Gruppen som nämns i stämningsansökan klassades inte som terroristisk vid den aktuella tidpunkten och därtill är begreppet ji
Några av de mest centrala punkterna i terroristrättegången i Helsingfors tingsrätt har att göra med gruppen Katibat al Muhajiriins (KAM) terroriststatus och betydelsen av begreppet jihad. För att få klarhet i dem hade försvaret bett om ett expertutlåtande av Karin Creutz, forskare vid Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (Ceren). Ceren är en del av Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
I sitt utlåtande, som behandlades i rätten i går, beskriver Creutz det syriska inbördeskrigets utveckling samt därtill hörande teman. Bland annat konstaterar hon att antalet oppositionsgrupper som deltar i kriget är över tusen. Någon konsensus om vilka av grupperna som ska betraktas som terroristiska finns inte.
– I december (2017) behandlade FN:s säkerhetsråd en lista som tar upp 163 organisationer och som beskrevs som en förvirrande samling av olika åsikter. Alla länder ansåg att IS och al-Nusra hör till på listan, men gällande de övriga fanns ingen konsensus, skriver Creutz.
USA, Saudiarabien, Turkiet, Jordanien, Ryssland, Egypten och Libanon hade alla olika åsikter om vilka organisationer som var eller inte var terroristiska.
Med tanken på rättegången spelar det ändå ingen roll. Under den i stämningsansökan givna tidpunkten, november 2012–juni 2013, betraktades KAM inte som en terroristorganisation av någon.
Det var först i juni 2014 som USA valde att klassa KAM som en terroristgrupp. Strax därefter klassades gruppen som terroristisk även i Storbritannien. Men detta har ingen betydelse för rättegången.
Jihad betyder flera saker
En annan tvistefråga som framkommit under rättegången är betydelsen av begreppet jihad. Ordet har använts av de åtalade i diskussioner och chattar.
Åklagaren påstår att jihad syftar på väpnad kamp medan försvaret hävdar att ordet har flera betydelser. Creutz ansluter sig till försvarets tolkning.
– Jihad har fyra olika betydelser: 1) kampen med en själv och ens ego
Jihad har fyra olika betydelser: 1) kampen med en själv och ens ego (den högsta), 2) kampen med ens egendom och intellekt, 3) kampen för sanningen och rättvisan och 4) väpnad kamp (i försvarssyfte). Karin Creutz Forskare vid Centret för forskning om etniska relationer och nationalism
(den högsta), 2) kampen med ens egendom och intellekt, 3) kampen för sanningen och rättvisan och 4) väpnad kamp (i försvarssyfte), skriver Creutz.
Enligt henne talas det även om en intern kamp mot laster, det vill säga personlig jihad, och en kamp mot korruption, det vill säga kollektiv jihad. Vidare talas det om stora och lilla jihad, vilket syftar på en intern eller extern kamp.
Sammanfattningsvis konstaterar Creutz att anfallskrig är förbjudet i koranen. Enligt koranen är anfallskrig tillåtet endast som sista utväg mot en repressiv stat och då gäller specifika regler för hur det kan ske.
– Den väpnade aspekten av ji- had styrs av ett noggrant regelverk: det är förbjudet att döda kvinnor, barn, åldringar och icke-stridsdugliga män.
– Enligt detta är terrorism inte förenligt med begreppet jihad och av den anledningen har flera muslimska samfund kritiserat förvrängningen av begreppet (i västerländska sammanhang), skriver Creutz.
På måndagen tog rätten del av professor Martin Scheinins expertutlåtande. Han ansåg att det saknas grunder för att straffa de åtalade männen för terroristbrott.
Slutpläderingarna i terroristrättegången äger rum i dag.