Skattesänkning Trumps första stora seger
Den amerikanska kongressen har efter flera turer röstat ja till Republikanernas förslag till skatteomläggning. Därmed är president Donald Trumps första stora lagstiftningsseger ett faktum.
Donald Trump och republikanerna hade all anledning att vara nöjda i går. De hade lyckats få igenom sitt förslag till skatteomläggning där en av hörnpelarna är att sänka bolagsskatten i USA från 35 till 21 procent.
Paketet röstades natten till onsdagen igenom i senaten. Men tre av lagförslagen i skattepaketet stred mot budgetreglerna, vilket innebar att representanthuset åter måste rösta om förslaget innan det slutligen kan läggas på Trumps bord för underskrift.
På onsdagskvällen finsk tid kom representanthusets godkännande med rösterna 224 för och 201 emot.
En av hörnpelarna i skattereformen är att bolagsskatten sänks från 35 till 21 procent. Även individer får skattelättnader. Den maximala inkomstskatten sänks från dagens 39,6 procent till 37 procent.
Representanthusets talman Paul Ryan hyllar skattepaketet.
– I dag ger vi det här landets invånare deras pengar tillbaka.
Enligt Ryan kommer en genomsnittlig familj att tjäna drygt 2 000 dollar – omkring 1 700 euro – på reformen under 2018.
Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att det här är en stor seger för Republikanerna och Donald Trump, som de behöver.
– Det är den största skattereformen som gjorts sedan 1980-talet, säger han.
Svagt stöd
Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet, beskriver skatteomläggningen som en ”jätteframgång” för republikanerna.
– Det är välbehövligt för dem att de visar handlingsförmåga och kraft att ena sig inför nästa års val.
Enligt opinionsundersökningar är en majoritet av den amerikanska befolkningen negativ till skatteomläggningen, bland annat för att det anses att främst rika kommer att gynnas.
– Det är bara drygt 30 procent som stödjer den fullt ut. Men republikanerna menar att det kommer att ändras när man känner effekten av den. Deras argument är att man tar pengar från Washington och stoppar i människors fickor, den typen av budskap kommer man att bli noga med att försöka att förmedla, säger Stranne.
Många bedömer att skatteomläggningen kommer att innebära ett ökat budgetunderskott, medan förespråkarna anser att det kommer att kompenseras genom en ökad tillväxt.
– Jag tror att det är mycket osannolikt att det sker. Resultatet kan bli att skatterna sänks och att det amerikanska budgetunderskottet ökar, och det kommer att få allvarliga konsekvenser, säger Dag Blanck och tilllägger att det finns risk att man då kommer att vara tvungen att skära i de stora federala utgiftsposterna, exempelvis pensionssystemet.
”Glada nu”
Möjligheten finns därmed att det blir en pyrrhusseger, tror han.
– Den kommer att ha en mobiliserande effekt för Demokraterna. Den kommer att användas som ett slagträ mot Republikanerna i nästa års valkampanj.
Samtidigt skulle det vara svårt att riva upp skatteomläggningen.
– Det är klart att det inte är lätt att ta tillbaka saker som man en gång har givit, säger Blanck.
Elisabeth Walentin, som tidigare arbetat med kampanjer för Demokraterna, tror även hon att förslaget på längre sikt kan slå tillbaka på Republikanerna, även om hon säger att segern är viktig för Trump att visa upp i och med att hans första år vid makten ska summeras.
– De är glada nu, men man kan fråga hur det kommer att gå sedan när folk börjar känna av effekterna.
Till skillnad från den senaste stora skatteomläggningen, den som president Ronald Reagan skrev under 1986, matchas inte de aktuella skattesänkningarna i USA av motsvarande nedskärningar. Republikanerna har hela tiden hävdat att skattelättnaderna kommer att betala sig själva i form av ökad tillväxt.
Så kan det bli på sikt, men faktum är att Vita huset redan i vår måste börja ta hänsyn till statens minskade intäkter. Skattepaketet beräknas vara värt 1 500 miljarder dollar, enligt amerikanska medier.
– Men hoppas ju ofta på dynamiska effekter som fler investeringar och ökad sysselsättning när man gör den här typen av skattesänkningar. Men det är osäkra och långsiktiga beräkningar, på kort sikt räknar vi med att budgetunderskottet kommer att öka, säger Torbjörn Isaksson, chefanalytiker på Nordea.
Det innebär att kostnaderna för skattesänkningen, åtminstone till en början, läggs ovanpå den redan skenande statsskulden.
Dessutom måste känsliga frågor som vilka välfärdsprogram som kan minskas snarast diskuteras i Washington DC. Programmen är vid sidan av försvaret den största utgiftsposten för statskassan. Och nu står USA inför en tid med stora pensionsavgångar, där många äldre vill kunna luta sig mot Medicare, den populära statliga sjukvårdsförsäkringen för pensionärer. En annan stor kostnad är Medicaid, sjukvårdsförsäkringen för låginkomsttagare.
Republikanerna har gjort klart att man redan i vår tänker inleda en översyn av de statliga förmånssystemen, med syfte att skära kostnader, skriver The Washington Post.
– Nästa år ska vi fokusera på människor. På att få människor från bidrag och in i jobb, sade talman Paul Ryan häromdagen inför representanthuset.
Hopp om ökad tillväxt
Problemet är att president Trump lovat att inte röra Medicare eller socialförsäkringsprogrammet Social Security, som är populära bland de vita amerikaner på landsbygden som utgör hans väljarbas.
De sänkta inkomstskatterna och den kraftigt minskade bolagsskatten syftar till att sätta fart på konsumtion, skapa jobb och locka hem bolag som verkat utomlands. Men, konstaterar The Wall Street Journal, det återstår att se om den ekonomiska tillväxten verkligen skjuter i väg till 3 procent, som Trump spått.
– Vår uppskattning är att effekten blir 0,25 procent. Vår prognos för 2018 är en tillväxt på 2,3 procent, men då har vi räknat in skattereformen, säger Isaksson.