Tändstickor, oförskämdheter och mutbrott har fått följder
Teuvo Hakkarainen har fått en reprimand av talmannen, en varning av sin grupp och avgått som partiets andra vice ordförande. Riksdagen har också andra verktyg: att tillfälligt stänga av en ledamot, vilket använts sällan i riksdagens historia.
Riksdagsledamöter som inte beter sig som grundlagen säger – sakligt och värdigt – kan i första hand vänta sig straff av sin egen riksdagsgrupp, till exempel att utestängas ur gruppen.
Bland annat uteslöts Sannfinländarnas nuvarande ordförande, dåvarande ledamot Jussi Halla-aho tillfälligt 2011 efter ett skriveri på sociala medier om att Grekland ”skulle behöva en militärjunta”. Olli Immonen i samma grupp begärde självmant tillfällig avstängning efter att ha uppträtt på foto tillsammans med nynazister.
En riksdagsledamot ska enligt lag handla sakligt och värdigt, och i fyllan är man inte värdig. Som på många andra håll i samhället har alkoholen tidvis flödat rikligt i riksdagen, men kulturen har förändrats mycket. Ännu för några decennier sedan kunde det drickas en hel del i kaféet, men veterligen blev det större pli på det i slutet av 1980-talet när massmedierna visade bilder av ölflaskorna på tv.
Riksdagsledamöter får inte förhindras att sköta sitt jobb – men det finns straff som kan utfärdas i plenum. Talmannen kan ge en reprimand och allvarlig varning, och om ett dåligt beteende som påverkar riksdagsjobbet fortsätter är det också möjligt att riksdagen med två tredjedelars majoritet beslutar stänga av ledamoten antingen tillfälligt eller helt.
Grundlagen säger så här: ”Om en riksdagsledamot på ett väsentligt sätt och upprepade gånger försummar att sköta sitt uppdrag som riksdagsledamot, kan riksdagen, efter att ha inhämtat ställningstagande av grundlagsutskottet och genom ett beslut som har fattats med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna, skilja ledamoten från uppdraget antingen helt eller för en bestämd tid.”
Både varningar och avstängningar är sällsynta, men orsakerna har varit varierande och märkliga.
En varning gavs till exempel till tre ledamöter 1953, då de upptäcktes ha använt tändstickor för att hålla nere sina röstningsknappar i plenisalen, enligt professor Mikael Hidéns kompendium om riksdagens juridik från år 2015.
Under förra perioden fick ledamot James Hirvisaari, som avstängts från Sannfinländarna, en reprimand av talman Eero Heinäluoma, för att Hirvisaari hade släppt in en gäst som gjorde nazihälsning
Både varningar och avstängningar är sällsynta, men orsakerna har varit varierande och märkliga.
i Riksdagshuset och lagt ut en bild på det.
Vennamo fick flera tillfälliga straff
En ledamot som blivit tillfälligt avstängd flera gånger var Landsbygdspartiets Veikko Vennamo. 1972 stängdes han tillfälligt av från plenum för den pågående veckan och den därpå följande, efter att ha använt sårande språkbruk mot riksdagens generalsekreterare. Följande år fick ledamöterna Veikko Vennamo och Rainer Lemström två veckors avstängning efter att ha talat opassande till talmannen. Vennamo blev också avstängd vid ett annat tillfälle för att ha fortsatt tala utan att ha blivit tilldelad ordet.
Riksdagsledamöter kan också bli av med sitt förtroendeuppdrag helt och hållet, ifall ledamoten har en verkställbar dom för ett uppsåtligt brott eller valbrott.
Då gör riksdagen först en prövning, och det är grundlagsutskottet som bedömer frågan. Då kan riksdagen med två tredjedelar av rösterna förklara att ledamotens uppdrag upphört.
Fallet Juhantalo
Det här hände till exempel Kauko Juhantalo 1993, efter att han dömts i riksrätt till villkorligt fängelse för att ha begärt muta som minister.
Juhantalo lämnade sin ministerpost, men inte riksdagen, självmant. Grundlagsutskottet kom ändå fram till att brottet var så allvarligt för en
minister, som ska åtnjuta stort förtroende, att utskottet förordade att Juhantalo lämnar riksdagen. Riksdagen beslöt med rösterna 134–31
att förklara Juhantalos uppdrag avslutat. Han blev ändå invald på nytt i följande val och sitter även nu i riksdagen.