Mot ljusare tider!
Svart asfalt, svart himmel, svarta parker. Korta mörka dagar utan en strimma solsken eller ens den minsta vita snöflinga. Över stad och land tänder vi nu juleljus, och i Helsingfors är trenden att tända allt fler och allt vackrare ljus som strålar i stads
Vintersolståndet är visserligen här, men visst är
illumineringen i den mörka staden en
ljusets höjdare så här inför julfirandet! Senatstorget badar i julmys, karusellen går till kvällen och är som symbolen för det världsliga, kommersen och stöket, medan Domkyrkan påminner om ursprunget till högtiden.
Den spektakulära invigningen av den traditionella julgatan, Alexandersgatan i all ära men de lysande nykomlingarna i Esplanadparken och på Mannerheimvägen bidrar i dag starkt till att skapa julstämning mitt bland den stökiga kommersen och bullersamma trafiken. Helsingfors har äntligen reagerat på företeelser i storstäder. Tänt på allt fler juleljus!
Än så länge kan Helsingfors kanske inte mäta sig med illumineringen i till exempel London, Paris, New York eller ens Stockholm men utvecklingen är snabb. Nästa jul ska också Brunnsgatan tindra och glimma av ny julbelysning. Och arbetet med att bredda julbelysningens innerstadsrevir fortsätter åtminstone fram till 2020.
Nytt för säsongen är att julbelysningen i Helsingfors ingalunda slocknar kring trettondagen eller ens tjugondag Knut utan så sent som i slutet av januari 2018.
Glogatan före Alexen
Alexandersgatans maffiga julgata har lyst sedan 1949 och kan alltså fira 70-årsfest om två år. Förr lyste vanliga glödlampor över Alexandersgatan, och lyset var måttligt samtidigt som elutgiften var tämligen kostsam.
Dagens belysningsteknik med ledlampor har gjort skillnad, ljusets lyster och styrka är av en helt annan klass trots att antalet lampor i själva verket är ungefär lika stort som i starten. Ledlampans elkonsumtion är i jämförelse med glödlampans obetydlig.
Relativt nytt på Alexandersgatan är att de ursprungliga stjärnorna har ersatts av bokstaven A. På Helsingfors stadsmuseum säger forskaren Jere Jäppinen att bytet förmodligen skedde för tio femton år sedan. Däremot har han inget belägg för att julgatan som fenomen skulle vara kulturmärkt.
” Det är klart att strävan är att bevara julgatan som helsingforsiskt inslag i stadsbilden.
Men om vi ska skriva urban närhistoria vinner den mer anspråkslösa tvärgatan, Glogatan Alexandersgatan som julgata. Glogatan, som bara upptar var sitt kvarter på var sin sida om Alexen, bar stolt upp sin julbelysning redan 1938, möjligen tidigare. Stjärnorna över Glogatan hängde i girlander av gran.
Bakom julbelysningen i stadskärnan står olika parter, och Juhani Sandström, belysningschef på sektorn för stadsmiljön, berättar att Helsingfors stad svarar för belysningsarrangemanget i Esplanadparken.
Över 200 000 lampor i Espen
Sirliga ornament dekorerar lyktstolpar, ovanpå vissna rosenrabatter ligger lysande mattor och såväl turister som stadsbor flockas för att fotografera den silvervita granen och de gyllene renarna kring Runebergsstatyn.
– I parken lyser ungefär 200 000 ledlampor. Nyanserna går främst i varma gulvita lys, med några få kalla nästan isblå detaljer. För några år sedan kartlade vi önskemål bland både stadsbor och företagare kring färgskalan på julbelysningen och majoriteten höll på en måttfull nordisk stil utan inslag av andra färger än vitt i olika form, säger Sandström.
Det betyder ändå inte att butiker, företagare och till exempel varuhus inte skulle få pynta fasaden med röda lampor.
– Men så där i allmänhet ska julbelysningen på gatan hålla ungefär samma nyanser, säger Sandström samtidigt som han säger att myndigheterna är öppna för nya initiativ och ännu mera julljus i stadsrummet.
Där Helsingfors stad lyser upp Esplanadparken är det främst fastighetsbolagen och företagen vid Mannerheimvägen som bjuder på årets nyhet, de festliga ljusbollarna som kompletterar de några år gamla ljuskolonnerna på ett avsnitt ungefär mellan Svenska teatern och Glaspalatset.
– Vi hoppas att julbelysningen sprider sig till grannkvarteren, att innehavare i butiker och kaféer pyntar med julbelysning. Samarbetet mellan företagarna på Högbergsgatan är ett fint exempel. De lysande ringarna över gatan sprider trevlig stämning.
Sandström säger att julbelysning på gatan inte förutsätter tillstånd eller lov men att det praktiska utförandet kan vara jobbigt utan stöd från staden.
–Inför nästa jul ska vi publicera råd, rön och direktiv kring julbelysningen. Dels för att göra allt enklare, dels för att bevara en relativt enhetlig stadsbild.