Aktias nättjänster låg länge nere

Aktia hade problem med sina nättjänster under onsdagen och torsdagen. Det påverkade också många kunders elektroniska identifiering.

Aktias nätbankskunder möttes av ett felmeddelande när de försökte logga in på nätbanken under onsdagen och torsdagen. Banken hade tekniska problem som började redan klockan 22.30 på tisdagen.

– Det är frågan om ett databasproblem hos en av våra tjänsteleverantörer, säger Malin Pettersson, direktör för kommunikation och samhällsansvar på Aktia.

Ursprungligen meddelade Aktia på sin Facebooksida att problemet skulle lösa sig under onsdagen. Banken kunde dock först vid lunchtid på torsdagen berätta att tjänsterna fungerade igen.

I och med att nätbanken låg nere kunde man inte heller använda till exempel mobilnätbanken och den elektroniska identifieringen. Pettersson poängterar ändå att alla kunduppgifter varit trygga under störningen. Aktias bankkort fungerade också helt normalt.

För den som behövde sköta bankärenden direkt var bankkontoret det främsta alternativet.

– På kontoren kan man sköta de dagliga bankärendena. Sen kan man också betala räkningar över disk på R-kioskerna. Vi beklagar de olägenheter som de här problemen medför våra kunder, och vi tackar för visat tålamod, säger Pettersson.

Också stopp i andra tjänster

När nätbanken ligger nere är det inte bara banktjänsterna som blir låsta. Elektronisk identifiering är i dag utbrett och det sker för många via nätbankskoderna. Det är Kommunikationsverket som är övervakande myndighet när det gäller leverantörer av identifieringstjänster. Däremot finns det inga närmare bestämmelser kring störningar i tjänsterna.

– Vår synvinkel är att identifieringen ska gå att använda på den egna nätbanken, att de förstås måste förverkligas så att de är tekniskt pålitliga. Tjänsteleverantörerna som tillhandahåller identifiering har i lagen skyldighet att informera Kommunikationsverket om störningar, men där finns inga specifikationer om hur länge störningar får pågå, säger Anne Lohtander som är jurist på Kommunikationsverket.

Hon tillägger att Kommunikationsverket fokuserar mera på frågor kring tjänsternas pålitlighet, till exempel att ingen ska kunna använda sig av någon annans identitet. Enligt henne ligger frågor om banktjänsternas tillgänglighet mera hos Finansinspektionen. Många använder sig av ett sätt att identifiera sig. Borde människor använda sig av olika identifieringstjänster för säkerhets skull? – Ur myndighetsperspektiv har vi tänkt att användarna ska ha valmöjligheter. En del identifieringar kanske inte fungerar på alla tjänster. Då är det bra med valfrihet. Det är förstås lite samma som med alla elektroniska tjänster, vill man till exempel ha med sig flera kreditkort när man reser utomlands om det kommer störningar, säger Lohtander.

Förutom nätbankerna kan man i dag använda sig av teleoperatörernas tjänst mobiilivarmenne, och Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat som finns på identitetskort som utfärdas av polisen.