Niinistö kan gå mot jordskredsseger
En omgång räcker i presidentvalet om inte folkopinionen vänder
Med ett väljarstöd på omkring 70 procent för Sauli Niinistö verkar utgången given med fem veckor kvar till presidentvalet. Den sittande presidentens försprång brukar krympa närmare valdagen, men nu är det så stort och tiden så kort att det är troligast att en andra valomgång inte behövs, bedömer två statsvetare.
Orsakerna är flera: Niinistö har varit populär länge, han uppfattas som ett tryggt kort i osäkra tider, han har träffat flera världsledare i år, han har varit synlig under Finlands hundraårsjubileum och han ställer upp för en folkrörelse.
Samtidigt har den sittande presidenten kommit undan utan att formulera en tydlig ståndpunkt i Natofrågan.
– På den punkten måste utmanarna pressa honom efter nyår, säger forskaren Annu Perälä.
Sauli Niinistös överlägsna väljarstöd håller i sig eller rentav stärks med bara en dryg månad kvar till presidentvalet, om man får tro opinionsmätningarna.
– Det verkar som att det är klappat och klart, som att presidentens utmanare inte har några egentliga chanser, säger Annu Perälä, doktorand vid Åbo universitets riksdagsforskning.
En färsk opinionsmätning i Helsingin Sanomat visar att 70 procent av de tillfrågade är beredda att rösta på den sittande presidenten i första omgången. Av konkurrenterna kommer Pekka Haavisto (Gröna) närmast, men han ligger bara på 11 procent.
– Läget har varit stabilt så länge att utgången i valet verkar given, säger Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.
Både Perälä och von Schoultz bedömer att det för närvarande ser sannolikt ut att Niinistö blir omvald i första omgången.
Å andra sidan har folk knappt vaknat till presidentvalet än. Och när valrörelsen börjar gå på högvarv efter nyår har konkurrenterna åtminstone ett ospelat kort kvar att utmana Niinistö med, säger Perälä:
– Presidenten har inte tagit ställning i Natofrågan. Han har inte sagt om han är för eller emot ett medlemskap. Konkurrenterna kan pressa honom på att ge ett tydligt besked om det och om de europeiska säkerhetsgarantierna.
I väntan på spurten
Åsa von Schoultz säger att utmanarna ändå befinner sig i ett väldigt besvärligt läge.
– Niinistö är så populär att det innebär en väldigt stor risk att vara alltför kritisk mot honom, det kan slå tillbaka.
Annu Perälä anser att det karakteristiska för valrörelsen är att den utmanarspurt som brukar infinna sig och äta upp en del av förhandsfavoritens försprång i opi nionsmätningarna har uteblivit eller åtminstone senarelagts avsevärt.
– Länge har man räknat med att Niinistös försprång ska krympa såsom Tarja Halonens försprång krympte för tolv år sedan (från 55–58 procent i opinionsmätningarna härvidlag till 46 procent i första valomgången). Men nu är Niinistös avstånd större och läget ytterst tufft för utmanarna då folket är så tillfreds med den sittande presidenten, säger hon.
Åsa von Schoultz räknar med att Niinistö kommer att tappa en del till konkurrenterna före valet den 28 januari.
– Jag tror fortfarande på en tendens i den riktningen, men kanske inte lika stark som man hade förväntat sig.
Om Niinistös ledning börjar krympa i januari, säger Annu Perälä, kan det leda till att folk börjar koncentrera sina röster till det fåtal kandidater som verkar ha bäst chans att utmana honom.
Inga större misstag
Att Sauli Niinistö är så populär har flera förklaringar, menar forskarna. En orsak är att han byggt upp sin popularitet under en lång karriär, en annan att han har uppfattats som säker och trovärdig då säkerhetsläget har blivit spändare. Då ska det mycket till för att Finland ska byta president.
– Finländarna har en hög auktoritetstilltro. När presidenten sköter sitt jobb tillfredsställande finns inget behov av att ifrågasätta eller att debattera bara för debatterandets skull, utan man sluter upp bakom presidenten, säger Åsa von Schoultz.
Niinistö har i år gästat Vita huset och stått värd för besök av både Rysslands president och Kinas högsta ledare. Sådant smäller högt i Finland.
– Finlands hundraårsjubileum har stärkt hans position ytterligare. Han har fått synas tillsammans med flera världsledare, säger von Schoultz.
Perälä påpekar att Niinistös popularitet också kan tillskrivas det faktum att han har undvikit egentliga misstag och att han ställer upp för en folkrörelse, vilket får honom att framstå som om han stod ovanför eller åtminstone utanför de politiska partierna.
– Om Niinistö segrar i första omgången kan det bli ett mönster att den sittande presidenten ställer upp som företrädare för en folkrörelse också i framtiden, säger hon.
Hon bedömer att Niinistös strategi har lyckats otroligt bra i det hänseendet.
– Fastän han inledde sin kampanj sent jobbade hans team aktivt, synligast av alla ute på fältet och på sociala medier, redan långt innan.
Tufft för motivationen
Som om det inte var nog har Sauli Niinistö dessutom lyckats positionera sig taktiskt smart nära den politiska mitten. Det gör det svårt för de andra att utmana honom på ett sätt som attraherar ett större antal väljare.
– Han har talat för välfärdssamhället och i värdefrågor har han profilerat sig utan att framstå som vare sig liberal eller gammaldags konservativ, säger Annu Perälä.
Intressant är att merparten av dem som vanligtvis röstar på SDP, Centern eller Sannfinländarna säger att de tänker rösta på Niinistö. Också bland De grönas och Vänsterförbundets anhängare backar en ansenlig del upp presidenten hellre än sin egen kandidat.
– Det måtte vara oerhört tufft
för utmanarkandidaternas motivation, och det gör det ännu svårare att utmana Niinistö, säger Perälä.
Samtidigt förväntar sig Åsa von Schoultz att opinionssiffrorna rör på sig i någon mån i januari:
– Även om presidentvalet inte är särskilt partipolitiskt känner vissa väljare en stark ideologisk övertygelse eller lojalitet som gör det svårt för dem att inte stödja ett visst partis kandidat. Lojalitetskänslan kan bli starkare ju närmare valet vi kommer.
Annu Perälä bedömer att Niinistö, Matti Vanhanen (C) och Paavo Väyrynen har gynnats av att valdebatterna har kretsat mest kring utrikes- och säkerhetspolitikens så kallade hårda kärna. Till exempel Haavisto, Tuula Haatainen (SDP) och Merja Kyllönen (VF) har förgäves försökt bredda agendan.
– Det är svårt för kandidater som kör med ett mjukare anslag att föra in debatten på sådana spår, säger Perälä.
Nils Torvalds (SFP) tydliga Natoprofil och Laura Huhtasaaris (Sannf) invandringskritik syns inte i opinionsmätningarna. Men fram till valet är allt möjligt, i princip. I praktiken står utmanarna ändå inför en tuff uppgift om de tillsammans ska få ihop fler röster än Niinistö.
– I Torvalds fall kan det bero dels på att Natofrågan inte väger lika tungt för väljarna som Niinistös personliga egenskaper, dels på att många väljare kan ha svårt att rösta på en kandidat som representerar SFP. Å andra sidan får långt fler kandidater än Torvalds ett mindre stöd i opinionsmätningarna än deras partier brukar få i andra val, säger von Schoultz.
Om Niinistö segrar i första omgången kan det bli ett mönster att den sittande presidenten ställer upp som företrädare för en folkrörelse också i framtiden.