De katalanska separatisterna segrade – men de obesvarade frågorna är trots allt många. Avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont räckte ut handen i går från sin landsflykt i Belgien. Puigdemont sade att han inte har några problem med att samtala med Spa
Det är dags för dialog, säger nu Kataloniens avsatte regeringschef Carles Puigdemont. Men Spaniens premiärminister duckar och säger att den han ska prata med är ju valets vinnare, Inés Arrimadas från Ciudadanos.
Visserligen vann separatistblocket regionalvalet i Katalonien som centralregeringen utlyst efter den kaotiska hösten. Men det fick bara 70 mandat, strax över de 68 som krävs för egen majoritet.
Och två sensationer utspelade sig på andra sidan, hos unionisterna. Partido Popular som håller makten i Madrid fick bara tre mandat.
PP:s andreman avgår
I går meddelade partiet att dess andreman, Jorge Moragas, lämnar jobbet som kabinettschef, skriver La Vanguardia. Han är samtidigt parlamentsledamot för Katalonien i Madrid, och hävdar att han och premiärminister Mariano Rajoy kom överens redan för ett år sedan om att han skulle bli FN-ambassadör. Att det alltså inte har något samband med valförlusten.
Den andra valsensationen var att den borgerliga uppstickaren Ciudadanos for upp till hela 37 mandat, efter bara tio års existens.
– Men de får svårt att vara oppositionsledare eftersom inget annat parti vill samarbeta med dem, säger statsvetaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för europapolitiska studier till TT.
”Ta hänsyn till alla!”
Att valdeltagandet var högt, 82 procent, och ställningen så jämn, angav tonen för premiärminister Mariano Rajoys första kommentar:
– Ingen kan tala för Katalonien utan att titta på hela Katalonien. Man måste respektera både majoriteter och minoriteter.
Carles Puigdemont, som fortfarande har en arresteringsorder emot sig om han sätter en fot på spansk mark, sade sig villig att samtala med Rajoy ”utanför Spaniens gränser”.
Men Rajoy sade på sin presskonferens att valet ”inte ändrar på valda personers juridiska ställning, utan det är en fråga för rättsväsendet”.
Rajoy talade om att laga sprickorna i Katalonien, och Puigdemont om att reparera skadorna av artikel 155, alltså Madrids maktövertagande.
Men statsvetaren Niklas Bremberg vid Utrikespolitiska institutet i Sverige säger att positionerna ser mer låsta ut än tidigare:
– Efter den här hösten vet vi att Spaniens regering är beredd att göra vad som helst för att försvara sin territoriella integritet, och att stödet i Europa för ett självständigt Katalonien är lågt eller obefintligt. Samt att den katalanska ekonomin tagit smällar, säger han till TT.
Bremberg tror att det blir svårt för vem som än försöker bilda regering i Barcelona. Ska separatistkoalitionen Junts per Catalunya föra fram en annan kandidat än Puigdemont? Och de två största partierna på separatistsidan har övergett den ensidiga separationen – men rent matematiskt är de beroende av det lilla vänsterpartiet CUP, som är den starkaste rösten bland separatistpartierna för att utropa en ensidig självständighet från Spanien. Och han vidgar perspektivet: Att Ciudadanos gått framåt så sensationellt samtidigt som PP gått så dåligt, ger en tydlig signal till Madrid att det finns en borgerlig utmanare om regeringsmakten.
Efter den här hösten vet vi att Spaniens regering är beredd att göra vad som helst för att försvara sin territoriella integritet, och att stödet i Europa för ett självständigt Katalonien är lågt eller obefintligt. Niklas Bremberg