De här serierna var bäst i år
Redaktionens tv-nördar utser årets bästa tv-serier, och tipsar samtidigt om lämpligt bingetittande under långhelgen.
1. Herrens väg, Yle Fem*
Herrens veje, den danska serien om en prästfamilj signerad Adam Price (Borgen) är något av det intelligentaste jag sett på tv. Tro, otrohet, tvivel, förtvivlan – det psykologiska och det andliga vävs in i varandra. Hur skall det gå för den unga prästen August som hallucinerar, hur djupt går hans bror Christians buddhistiska lugn, hur skall det gå för patriarken Johannes som är både helgonlik och djävulsk, vilken kärlek skall hans hustru Elisabeth välja? Finns djävulen och är han i så fall gravgrävare?
2. Jag heter Anne, Netflix
Anne på Grönkulla i versionen Anne with an E gestaltar på många sätt en sann version av L M Montgomerys älskade flickbokshjältinna, trots alltför mycket inställsamt ”berättande”. Amybeth McNulty spelar det utsatta, begåvade barnet vid bristningsgränsen så skakande att jag förlåter många dramaturgiska banaliteter. Mellan intrigvändningarna lyser glimtar av poesins och fantasins makt i vardagens kamp. Djupt allvarliga vuxna angelägenheter – etik, estetik, konst, skönhet – som gör att böckernas Anne är så många kvinnors följeslagare livet ut.
3. Broadchurch 3, Netflix
Inga spektakulära barnamord som i de två första säsongerna. En medelålders kvinna blir våldtagen på sin bästa väninnas femtioårsfest. Den sura kriminalkommissarie Hardy (David Tennant) och den hårt prövade lokala polisen Ellie Miller (Olivia Colman) utreder. Många i byn har vardagligt otäcka hemligheter, och lösningen på brottsgåtan är bara beklämmande. Superbonus: Colmans hängande kinder och leendet som lyfter ansiktet i strålglans med tänder och allt. Hur hon skall spela den programmatiskt ostrålande drottning Elizabeth i tredje säsongen av The Crown är jag riktigt nyfiken på.
1. Fargo 3, HBO Nordic
Den svarta kriminaldramakomedin är tillbaka med en ny, bisarr händelsekedja i ett vintrigt Mellanvästern. Den diaboliska svindlarkapitalisten V.M. Varga som dyrkar Josef Stalin dyker upp från ingenstans för att sko sig på be kostnad av småföretagaren Emmit Stussy, som samtidigt är i fejd med sin tvillingbror Ray. Carrie Coons sympatiska lokalpolis försöker skingra dimridåerna som läggs ut. Ögat vilar på de snötäckta prärielandskapen. Den som sett bröderna Joel och Ethan Cohens originalfilm Fargo från 1996 känner igen sig i detaljerna.
2. Loudermilk, HBO Nordic
Komediserien som är skräddarsydd för dagar fulla av irritationsmoment. Sam Loudermilk är världens troligen mest oartiga missbrukarterapeut som försöker få sitt eget och en brokig skara vinddrivna existensers spritmarinerade liv på fötter. Bitskt, men ingalunda hjärtlöst.
3. The Deuce, HBO Nordic
Porrindustrins uppgång vid Times Square i New York i början av sjuttiotalet, före gentrifieringen och aidsepidemin. David Simon, mannen bakom The Wire, lyckas skildra människorna och deras drivkrafter i porrens och prostitutionens värld utan att det blir vare sig snaskigt eller skenheligt. Maggie Gyllenhaal gör en stark roll som Eileen ”Candy” Merrell. Bröderna Vincent och Frankie Martino upptäcker att de blivit bulvaner för maffian.
1. Tiden mellan sömmarna (El tiempo entre costuras), Yle Teema*
Adriana Ugarte spelar den osäkra sömmerskan som flyttar till Tetouan, Marocko samtidigt som Franco tar makten i Spanien. De marockanska miljöerna är underbara men den största njutningen i den här påkostade och prisbelönta serien är de magnifika dräkterna som seriens hjälte bär. I senare avsnitt morskar huvudpersonen upp sig och blir spion i Madrid och Lissabon.
2. Big Little Lies, HBO Nordic
Stjärnspäckat så det förslår med Nicole Kidman, Reese Witherspoon och Alexander Skarsgård. Vi får veta att ett mord har begåtts i den förmögna småstaden Monterey. Men det som engagerar är allt det som sker innan brottet. På ytan ser många av mammorna ut att leva ett perfekt liv, men ytan krackelerar snabbt.
3. Glow, Netflix
Det är dråpligt, kläderna och frisyrerna är, tja helt och hållet åttiotal. Den här serien har lika skön nostalgisk stämning som Stranger Things. Måste medge att ämnet wrestling för damer först fick mig att inte titta på serien, men nu är jag glad att jag gjorde det. Glow är en sjujäkla rolig och berörande urladdning.
1. Loudermilk, HBO Nordic
Sam Loudermilk är en rockkritiker som försöker hitta hem från rännstenen. Resan är pågående och blir stundvis jävligt kantig på grund av hans galet cyniska inställning till allt och alla. Men hjärtat är gott och rumskompisen glad och lagom rund. Kärleken verkar bo i lägenheten bredvid. Av sådana ingredienser byggs det upp en komediserie som alldeles säkert gillas av alla som gillar den sedan länge kultförklarade filmen Office Space.
2. Stranger Things 2, Netflix
Bra musik till fulsnygg åttiotalsestetik och hänvisningar till E.T. och andra episka rymdberättelser från samma tidsperiod. Men det riktigt obegripliga är den enorma facilitet mitt i obygden som re geringen öppnat för att forska i utomjordisk ondska och som ingen vet om? Många placerar Stranger Things främst i kategorin skräck och varför inte.
3. Manhunt: Unabomber Netflix
Paul Bettany gör rollen som Theodore Kaczynski, akademikern som fick nog av teknologin och började sända brevbomber till personer som han ansåg representerar apokalypsen. Storyn är sann, FBI grep Unabombaren i en liten stuga i skogen 1996, efter att ha jagat honom i femton år. Sam Worthington spelar profileraren som genom att studera Kaczynskis brev och manifest till slut är terroristen på spåren.
1. The Crown 2, Netflix
Den bästa serien just nu, helt klart. Storheten ligger i skildringen av det mänskliga i en stramt traditionsbunden institution. I paritet med Mad Men.
2. The Handmaid’s Tale, HBO Nordic & Alias Grace, Netflix
2017 var de starka Margaret Atwoodteleviseringarnas år. I synnerhet tvversionen av Tjänarinnans berättelse var en mörk dystopi och en stark upplevelse i all sin brutalitet.
3. Grotescos sju mästerverk, SVT Play
På humorfronten drar det svenska Grotescogänget det längsta strået, med åtta (!) nyproducerade avsnitt som tar sig an olika genrer med humorn som grepp. Musikalen Flyktingkrisen och metasatiren Ladies Night är samhällskritiska pilar som träffar folkhemmet respektive patriarkatet mitt i hjärtat.
litteraturredaktör
reporter
4. Lola uppochner, Yle Fem*
Ulrika Bengts gladde oss med en uppfriskande och intressant televisering av Monika Fagerholms roman. Det är sällan serier har så höga konstnärliga ambitioner och utmanar publiken så mycket som här.
5. Dom kallar oss invandrare, Yle Arenan
Vill även slå ett slag för finlandssvenskt tvdokumentärberättande när det är som bäst. Tommi Seitajokis porträttserie är som små kortfilmer, och programledaren Peter Al Fakir vågar med glimten i ögat ta risker i de mellanmänskliga mötena.
digital producent
nyhetsreporter
tv- och fillmredaktör
* Serien går inte att se just nu.