Ölrallyt till Estland väntas rulla på som tidigare trots nya alkohollagen
Den förestående försäljningen av starköl i finska affärer och snabbköp tros inte påverka ölrallyt till Estland. Det tippar resenärer, bedömare och försäljare som SPT har talat med.
Riksdagen röstade för en förnyelse av alkohollagen förra veckan. Samtidigt som alkoholskatten stiger i genomsnitt med 10 procent så flyttar starkölen från Alkos affärer till livsmedelsaffärerna och snabbköpen. Bedömare i branschen räknar med att det här kan sänka priserna på starköl med upp till 40 procent nästa år. Trots de här förändringarna kommer det hejdlösa ölrallyt mellan Helsingfors och Tallinn inte att mattas av. Det tror konsumenter och företagare i Tallinn.
– Jag tror inte att det finska beslutet har en så stor inverkan på vår försäljning. En back med 24 burkar starköl säljs i dag för omkring 40 euro i finska Alko. Trots att priset på starköl sjunker i Finland så förblir prisglappet mellan Estland och Finland stort. Vi säljer en back starköl för 13 euro i vår affär, säger butikschef Imre Poll på SuperAlkos butik i Tallinn.
Omkring 10 procent av SuperAlkos intäkter kommer från ölförsäljningen. Den öl som säljs på SuperAlkos affärer består till stora delar av finsk öl som först bryggs i Finland, sedan fraktas till Estland för att slutligen köpas och förtäras av finska turister som kånkar på den gyllene vätskan från Tallinn till Helsingfors. Närmare 30 procent av all öl som säljs i SuperAlkos butiker har tillverkats i Finland.
– Vår försäljning av öl är rätt blygsam i jämförelse med andra alkoholprodukter. Finska turister verkar föredra vin, vodka, whisky och konjak eftersom dessa alkoholdrycker är så mycket dyrare i Finland, säger Imre Poll.
Estland gick in för att höja alkoholskatten med 70 procent i år. Förhöjningen genomfördes i två etapper så att den första prishöjningen genomdrevs i februari och den andra i juli. Enligt uppgifter från estniska dagstidningar har den estniska staten förlorat omkring 16 miljoner euro i skatteintäkter som ett resultat av skattehöjningen. Den bakomliggande orsaken är ett nyväckt spritrally där allt fler estländare åker till Lettland för att köpa sin sprit. De finska turisternas inköp av alkoholdrycker i Estland antas också ha minskat.
Återtagna beslut
I slutet av november föreslog Estlands finansminister Toomas Tõniste att regeringen borde återta sitt beslut om förhöjd alkoholskatt. Tõniste fick flankstöd av professor Raul Eamets på universitetet i Dorpat som kritiserade regeringen för en bristfällig konsekvensbedömning av den höjda alkoholskatten. Estland hade planerat en tredje höjning av alkoholskatten i februari 2018, men de planerna har nu kommit på avvägar. Den inprickade skatteförhöjningen kommer nu att halveras så att skatten på öl och cider höjs med ytterligare 9 procent medan skatten på viner höjs med 20 procent.
Alkoholskattens nivå är ett ständigt återkommande tema i estniska, lettiska och litauiska massmedier. Samtidigt som Estland och Litauen skärper sin alkoholpolitik så velar Lettland. Den lettiska beslutsångesten har lett till en veritabel folkvandring av öl- och sprittörstande resenärer som vallfärdar från Finland, Estland och Litauen till lettiska vattenhål för att fylla på de egna spritförråden för en spottstyver. Folkvandringen gynnar bland annat den estniska spritkedjan SuperAlko som har grundat en lång rad nya affärer i Lettland för att betjäna estniska och finländska kunder.
– Det baltiska spritrallyt har återverkningar också på den lettiska inrikespolitiken. Alkoholskatten har nu lyfts upp på den politiska dagordningen i Lettland och frågan diskuteras flitigt, säger Olli Kantanen, Finlands ambassadör i Riga.
Alkoholbeskattningen har blivit en gränsöverskridande fråga som väcker huvudbry i fyra nationer. Enligt den estniska dagstidningen Postimees behandlades alkoholskattefrågor med den litauiska statsministern Saulius Skvernelis i samband med ett statsbesök till Tallinn på tisdagen.
Litauen har höjt alkoholskatten stegvis för att förebygga och tackla alkoholrelaterade sjukdomar. Alkoholkonsumtionen i Litauen har ökat stadigt de senaste tio åren. Enligt världshälsoorganisationen WHO toppar Litauen nu den globala statistiken med en genomsnittlig konsumtion på 18,2 liter ren alkohol per invånare. Motsvarande siffra år 2007 var 14,9 liter. Finland toppar den nordiska alkoholstatistiken med en genomsnittlig konsumtion på 10,8 liter ren alkohol per invånare som fyllt 15 år.