HIFK kändast bland invandrarunga
Knappt hälften av invandrarunga i Helsingfors kan tänka sig en hobby på svenska. Det finns ändå märkbara skillnader mellan ungdomarna i de tre största invandrargrupperna: ryssar, ester och somalier.
Debatt rf har intervjuat 63 Helsingforsungdomar med invandrarbakgrund i åldern 15 till 24 om intresset för svenskspråkiga föreningar. Knappt hälften av ryskspråkiga unga kan tänka sig en hobby på svenska. Mest positivt förhåller sig de med somalisk bakgrund, medan ointresset är störst bland dem som har estniska rötter.
Bristande språkkunskaper
De största hindren för att delta i svenskspråkig verksamhet är bristen på svenskkunskaper och tillgången till information. De svenskspråkiga föreningarna informerar gärna om sin verksamhet, men sällan på andra språk än på svenska. Det innebär en hög tröskel för invandrarunga.
De flesta unga med invandrarbakgrund vet väldigt lite om svenskspråkiga föreningar, men 60 procent av de intervjuade kände till HIFK. Var sjunde hade åtminstone hört om Folkhälsan. De finlandssvenska förbunden är däremot så gott som okända bland invandrarunga.
– Vi vet inte varför intresset för det svenskspråkiga föreningslivet är så mycket högre bland både de ryska och somaliska respondenterna i jämförelse med den estniska gruppen, säger forskare Matilda WredeJäntti, ordförande för Debatt rf, som har utfört kartläggningen med stöd från Stiftelsen Tre Smeder.
Kartläggningen visar ändå att det finns potential för det finlandssvenska föreningslivet att fånga upp nya medlemmar. Intresset för svenskspråkig föreningsverksamhet är relativt stort jämfört med kunskapsnivån.
Ett sätt att integrera unga är att erbjuda mer information på andra språk, främst på nätet. Det betyder inte att man måste byta språk, utan att man får invandrarunga att känna sig välkomna och kan hjälpa dem att komma i gång med verksamheten.