Populär protest till riksdagen
Motståndet mot regeringens aktiveringsmodell för arbetslösa blir medborgarinitiativ
Från årsskiftet kan arbetslösa straffas med sänkt stöd om de inte är tillräckligt aktiva. Ärendet kommer ändå till ny behandling i riksdagen efter ett rekordpopulärt medborgarinitiativ. Initiativet fick ihop de 50 000 underskrifter som behövs under gårdagen, bara några dagar efter att medborgarinitiativet startades.
– Aktiveringsmodellen utgår från att arbetslösa inte vill ha arbete, vilket är fullständigt fel. Ofta beror arbetslösheten på något helt annat, till exempel att man saknar någon kritisk kompetens, säger MartinÉric Racine, arbetslös och upphovsman till initiativet.
I januari ändras arbetslöshetsförmånerna så att arbetslösa måste vara ännu aktivare i sitt arbetssökande än hittills. Ifall en arbetssökande inte är tillräckligt aktiv skärs arbetslöshetsförmånen ned med 4,65 procent. Det här är regeringens aktiveringsmodell i korthet.
Modellen har väckt mycket kritik under årets lopp och under julhelgen startades ett medborgarinitiativ för att skrota det. Initiativet har varit sällsynt populärt och nådde 50 000 underskrifter under gårdagen. Det innebär att ärendet tas upp på nytt i riksdagen.
– Det värsta med aktiveringsmodellen är att den straffar de arbetslösa som inte får jobb eller plats på TEbyråernas utbildningar. För långtidsarbetslösa kan det vara svårt att få jobb ens ett par timmar per vecka, säger Martin-Éric Racine, arbetslös och upphovsman till medborgarinitiativet.
Han påpekar att det finns gott om arbetslösa som inte får jobb av orsaker som inte har med deras aktivitet att göra. Arbetsgivare anställer hellre nyutexaminerade eller jobbytare än långtidsarbetslösa. Samtidigt ökar redovisningsbördan hos den arbetslösa.
I våras var det mycket diskussion om den arbetsbörda som Folkpensionsanstalten (FPA) och arbetslöshetskassorna står inför när den nya modellen tas i bruk. I och med att lanseringen av modellen skjutits upp med ett halvt år har många av problemen löst sig.
– FPA bedömer att övervakningen inte kommer att innebära alltför mycket extra arbete. Med aktivitet avses arbete, företagande och deltagande i arbetsfrämjande utbildningar, det är något som arbetslösa ska rapportera till oss redan i dag, säger Eeva Vartio, jurist på FPA.
Det nya är ”annan sysselsättningsfrämjande service” som ingår i modellen. Med det avses till exempel rekryteringskurser, kurser som arbetsgivaren ordnar för att testa potentiella arbetstagare. Det här är uppgifter som FPA inte samlar in rutinmässigt. Därmed är det upp till den arbetslösa att vara aktiv även här.
Tanken är att nedskärningen på 4,65 procent är tillfällig. Så fort den arbetslösa uppfyller arbetsvillkoret höjs arbetslöshetsförmånen till normal nivå. För vissa arbetslösa kan sänkningen ändå bli permanent.
– Vi har redan i dag aktiva och passiva arbetslösa. De som är aktiva kommer att få sin förmån som hittills, men de som är passiva kan falla på den lägre nivån permanent. Vi har redan i dag sådana arbetslösa som inte jobbar eller deltar i utbildningar, säger Vartio.
Morot i stället för piska
De första nedskärningarna i arbetslöshetsförmåner kommer att äga rum kring mars-april. Då kommer FPA och arbetslöshetskassorna att bedöma om mottagarna av arbetslöshetsförmåner har varit tillräckligt aktiva. För många arbetslösa kommer det att vara en svår stund.
– Aktiveringsmodellen utgår från att arbetslösa inte vill ha arbete, vilket är fullständigt fel. Ofta beror arbetslösheten på något helt annat, till exempel att man saknar någon kritisk kompetens. I mitt fall handlar det om ett körkort, säger Racine.
Han anser att syftet med modellen inte är att få människor i arbete, utan att sänka kostnaderna för arbetslöshetsförmåner. I lagförslaget står att kostnadseffekten av aktiveringsmodellen är neutral, men ifall antalet passiva arbetslösa som drabbas av en permanent nedskärning är stort torde det leda till vissa besparingar.
– Ifall man verkligen vill att folk ska hitta jobb borde man erbjuda dem de kompetenser som de saknar. I stället har vi en modell där arbetslösa
hela tiden hotas med nedskärningar. Det hjälper inte i arbetssökandet, säger Racine.