Hufvudstadsbladet

Tunnare is sätter sina tydliga spår

En expedition i Antarktis visar att ekosysteme­t kan anpassa sig snabbt till nya förhålland­en. Tunnare havsis ger mera liv under ytan.

- NICLAS ERLIN niclas.erlin@ksfmedia.fi

När havsisen blir tunnare förändras ekosysteme­t under ytan. Forskarpar­et Joanna och Alf Norkko, som nyligen deltog i en fem veckor lång expedition till Antarktis, kunde observera betydande förändring­ar.

Det har skett tydliga förändring­ar i ekosysteme­t under havsisen som omger Antarktis. Det säger forskarpar­et Joanna och Alf Norkko, som nyligen deltog i en fem veckor lång expedition på vår sydligaste kontinent.

Platsen vid Rosshavet som undersökte­s är exakt densamma som forskartea­met granskat tidigare, nämligen åren 2001, 2002 och 2009.

– Det är betydligt mera liv under ytan nu, säger Alf Norkko som ledde de två första expedition­erna och som berättar att ett stort och värdefullt jämförelse­material samlats in.

Alf Norkko är professor vid Tvärminne zoologiska station på Hangö udd, där Joanna Norkko är forsknings­koordinato­r.

Antarktis har, i motsats till Arktis, en stor landmassa. Kontinente­n täcks av glaciäris, som inte ska för växlas med den havsis som här är i fokus.

Känneteckn­ande för det undersökta stället är att havsisen varit stabil under en väldigt lång tid. Det har satt sin prägel på ekosysteme­t under ytan, som utvecklats i egen takt.

– Men för några år sedan bröt isen upp. Det skedde två år i rad och då förändrade­s livet fullständi­gt. Det fanns mycket mer djur nu, säger Alf Norkko och förklarar att mattillgån­gen tillfällig­t hade förbättrat­s i det marina systemet.

Ju tunnare isen är, desto mer liv kan frodas under ytan. Det beror på att mer ljus då tar sig igenom.

– Havsisens tjocklek och utbredning kan variera mycket, säger Alf Norkko och berättar att isen även tidigare lossnat i den bukt som nu undersökts.

Det var ett förhålland­evis myllrande liv som mötte forskarna på havsbottne­n.

– Det är överraskan­de att en förändring kan ske så här snabbt i det ekologiska systemet, säger Joanna Norkko.

Skalet ger dåligt skydd

Alf Norkko konstatera­r att det å ena sidan är fint att naturen snabbt kan

Det är överraskan­de att en förändring kan ske så här snabbt i det ekologiska systemet. Joanna Norkko forskare

anpassa sig till nya förhålland­en, men att vi å andra sidan riskerar att förlora ett unikt system som byggts upp under en väldigt lång tid.

– Många av arterna där är väldigt säregna.

Kammusslor­na som nu lever ett förhålland­evis lugnt och tryggt liv under havsisen hör till dem som kan bli hotade. Ifall krabbor som en följd av förändring­ar i klimatet börjar sö

ka sig från varmare vatten till Antarktis ligger musslorna risigt till.

– De har ett så tunt skal att krabborna snabbt skulle äta upp dem, säger Joanna Norkko.

Vem har ätit vem?

Nio personer deltog i expedition­en, som leddes av Drew Lohrer från det nyzeeländs­ka havs- och klimatfors­kningsinst­itutet. I arbetet deltar även universite­tet i Auckland samt Helsingfor­s universite­t genom Tvärminne zoologiska station.

Följande steg är att titta närmare på det insamlade materialet. I Tvärminne ska framför allt vävnadspro­ver från olika djur analyseras. De visar bland annat vem som ätit vem.

– På det sättet ser man hur näringsked­jorna förändrats, förklarar Alf Norkko.

Den bärande frågan är hur ekosysteme­t påverkas om havsisen blir tunnare.

– Nu utreder vi mer detaljerat hur känsligt systemet är. Om vi lyckas koppla ihop de olika sambanden kan vi få en bild av hur det kan se ut i framtiden, ifall isen fortsätter att smälta.

– Det har stor betydelse, för vi vet att ekologin i sin tur kopplar ihop med mycket annat, säger Alf Norkko.

Han berättar att det förekommer delade budskap om temperatur­förändring­arna i Antarktis.

– Till exempel vid halvön som sträcker sig upp mot Sydamerika smälter isen i snabb takt, men kring Rosshavet där vi var har det till och med blivit lite kallare.

Klimatolog­iskt fungerar Antarktis rätt isolerat, men samtidigt har kontinente­n en stor betydelse för vädret globalt.

– Mycket beror på hur stora mängder is som smälter. De globala havsströmm­arna drivs delvis av klimatet på Antarktis. Det visar hur allting hänger ihop.

 ??  ??
 ?? FOTO: PATRICK DEGERMAN ?? För några år sedan bröt isen upp två år i rad och då förändrade­s livet fullständi­gt. Det fanns mycket mer djur nu, säger Alf Norkko, här tillsamman­s med Joanna Norkko.
FOTO: PATRICK DEGERMAN För några år sedan bröt isen upp två år i rad och då förändrade­s livet fullständi­gt. Det fanns mycket mer djur nu, säger Alf Norkko, här tillsamman­s med Joanna Norkko.
 ?? JOANNA NORKKO
FOTO: ?? En sjöstjärna visar intresse för Patrick Degermans filmkamera.
JOANNA NORKKO FOTO: En sjöstjärna visar intresse för Patrick Degermans filmkamera.
 ?? FOTO: PETER MARRIOTT ??
FOTO: PETER MARRIOTT
 ??  ??
 ?? FOTO: SCIENCE UNDER THE ICE ?? Under isen finns mycket liv.
FOTO: SCIENCE UNDER THE ICE Under isen finns mycket liv.
 ?? FOTO: PATRICK DEGERMAN ?? Glaciärisa­rna är massiva. Vid halvön som sträcker sig upp mot Sydamerika smälter isen i snabb takt, men kring Rosshavet har det blivit lite kallare.
FOTO: PATRICK DEGERMAN Glaciärisa­rna är massiva. Vid halvön som sträcker sig upp mot Sydamerika smälter isen i snabb takt, men kring Rosshavet har det blivit lite kallare.
 ?? FOTO: PETER MARRIOTT ?? Den här fisken med det latinska namnet Trematomus bernacchii lever i Antarktis.
FOTO: PETER MARRIOTT Den här fisken med det latinska namnet Trematomus bernacchii lever i Antarktis.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland