Aktiveringsmodellen

●●Målet med aktiveringsmodellen (regeringens proposition 124/2017) är att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetstiden. Modellen är utarbetad av en arbetsgrupp under ledning av statssekreterare Martti Hetemäki vid Finansministeriet.

●●Enligt modellen sjunker en persons arbetslöshetsförmån med 4,65 procent om personen ifråga inte under de föregående 65 dagarna uppfyllt arbetsvillkoret. Sänkningen gäller både inkomstrelaterad dagpenning och kombinationen grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.

●●Arbetsvillkoret kan uppfyllas på flera sätt. Arbetsvillkoret uppfylls om en person under de föregående 65 arbetsdagarna har arbetat 18 timmar, tjänat in motsvarande inkomst som företagare eller deltagit fem dagar i sysselsättningsfrämjande service.

●●Sänkningen är inte kumulativ eller permanent. Ifall en person uppfyller arbetsvillkoret efter sänkningen normaliseras arbetslöshetsförmånen. Ifall en person inte uppfyller arbetsvillkoret efter en sänkning följer inga ytterligare sänkningar.

●●Aktiveringsmodellen gäller inte personer som får en förmån på grund av skada eller arbetsoförmåga, arbetar som närståendevårdare, har ansökt om sjukpension och väntar på beslut eller är permitterade.

●●Arbetssökandes aktivitet övervakas av den instans som betalar förmånen, antingen FPA (grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd) eller arbetslöshetskassan (inkomstrelaterad dagpenning).

●●Antalet självriskdagar i början av arbetslösheten minskar från sju till fem.

●●För den som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd sjunker stödet från 697 euro till 664 euro per månad. För den som får inkomstrelaterad dagpenning sjunker stödet i snitt från 1 420 euro till 1 353 euro per månad.

●●I fjol fick 337 000 personer inkomstrelaterad dagpenning, 81 600 grunddagpenning och 306 500 arbetsmarknadsstöd. Samma år betalades 2 707 miljoner i inkomstrelaterad dagpenning, 338 miljoner i grunddagpenning och 1 832 miljoner i arbetsmarknadsstöd.