Lag byggas – också 2018
militära tjänster och 550 med civila tjänster.
Utländsk arbetskraft
Den nya lagen om säsongsanställning gäller arbetstagare som kommer från länder utanför EU för att till exempel jobba inom jordbruk eller turism högst nio månader, och som återvänder till sitt hemland efter säsongen. Säsongsarbetarna kan i större utsträckning än hittills anlita kommunal hälso- och sjukvård. De måste ha ett anställningsförhållande, det gäller alltså inte folk som självmant kommer till Finland för att till exempel plocka vilda bär.
Förflyttningen av anställda inom ett multinationellt företag från länder utanför EU till EU-området och från en medlemsstat i unionen till en annan hos samma arbetsgivare görs smidigare genom den nya ICT-lagen. Till exempel chefer och specialister får böra jobba i Finland innan Migrationsverket fattat ett beslut. Tillståndet gäller högst tre år.
Företagare
Överlåtelseskatt behöver inte längre betalas då en person som driver näring, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk bildar ett aktiebolag för att fortsätta verksamheten.
Mervärdesbeskattningen av varuimport överförs från Tullen till Skatteförvaltningen. För företagen innebär ändringen att de kan sköta alla sina mervärdesskatteärenden med en myndighet. Business Finland sköter hädanefter innovationsfinansieringen och exportstödet som Tekes och Finpro stått för.
Företag och samfund behöver ett LEI-nummer från och med den 3 januari, om de köper eller säljer börsaktier, ETF-fondandelar eller andra börsnoterade värdepapper. Man ansöker om LEI-koder vid Patent- och registerstyrelsen.
Arbetslösa
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att arbetslöshetsförmånen minskar med 4,65 procent under 65 utbetalningsdagar, om en person inte under de 65 föregående dagarna har visat tillräcklig aktivitet.
Självrisktiden förkortas från sju dagar till fem dagar.
Arbetslösa kan inleda företagsverksamhet och samtidigt få arbetslöshetsförmån i fyra månader. Den regionala rörligheten stöds genom att rörlighetsunderstöd även betalas för deltidsarbete mindre än 18 timmar i veckan.
Pensionärer
Garantipensionens belopp stiger med ungefär 15 euro till 775,27 euro i månaden. Maximibeloppet för boendeutgifter i bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 1,8 procent till mellan 6 533 och 8 097 euro, beroende på var man bor.
Det görs inte några indexförhöjningar av förmåner som är bundna till folkpensionsindex, och folkpensionsindexet fryses till 2017 års nivå.
Rundradioskatten slopas för 390 000 låginkomsttagare, som har en löneinkomst under 14 750 euro eller en pensions- eller dagpenningsinkomst under 14 000 euro per år. Det maximala skattebeloppet höjs till 163 euro.
Maximipriset för öppen rehabilitering för krigsinvaliders makar, änkor och krigsänkor höjs med 150 euro till 1 050 euro per rehabiliteringsklient. Maximipriset för öppen rehabilitering som ges i hemmet höjs med 225 euro till 1 575 euro.
Frontunderstöd som beviljas som engångsbetalning höjs från 590 euro till 2 000 euro. Frontunderstöd kan beviljas utländska frontmän som har tjänstgjort som frivilliga i Finlands krig och som är fast bosatta i Estland, Finland eller inom det tidigare Sovjetunionens område.
Småsparare
Investeringsrådgivarna får krav på yrkeskompetens. Dessutom förbjuds ersättningsoch belöningsarrangemang för personalen som kan utgöra incitament att rekommendera icke-professionella kunder andra finansiella instrument än sådana som är bäst lämpade för dem.
Utvecklare av paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter ska producera ett faktablad med begriplig information om investeringsprodukterna som erbjuds. Faktabladet ska erbjudas icke-professionella investerare i god tid innan investeringsbeslutet fattas.
Samkönade par
Namnlagstiftningen reformeras först 2019, men redan nu får de som ingår ett registrerat partnerskap rätt till ett gemensamt efternamn. Lagen som träder i kraft 2019 ger större valfrihet, bland annat tillåts efternamnskombinationer och behandlingstiderna för namnansökningar förkortas. I den behandlas samkönade par på samma sätt som alla andra makar.
Jägare och fiskare
För att uppmuntra unga att röra sig i naturen och väcka intresset för jakt och fiske, blir spöfisketillståndet för personer under 15 år i regel avgiftsfritt.
Fiskevårdsavgiften är 45 euro för ett kalenderår, 15 euro för sju dygn och 6 euro för ett dygn.
Jaktvårdsavgiften är 39 euro, 6 euro mer än 2017.
Bilköpare
Privatpersoner kan få stöd för att skaffa en bil med lägre utsläpp eller få stöd för att
konvertera en gammal bil så att den drivs med gas eller etanol.
Skrotningspremien på mellan 1 000 och 2 000 euro gäller till 31 augusti 2018 och är i praktiken en rabatt på den nya bilens pris när den köps. En personbil som skrotas ska vara minst 10 år gammal och den ska ha använts i trafik under det senaste kalenderåret. Mottagaren av premien ska ha ägt personbilen som skrotas minst ett år.
Alla som köper eller långtidshyr en ny elbil fram till 2021 får 2 000 euro i anskaffningsstöd. Om man utnyttjar skrotningspremien för att köpa en ny bil, kan man inte få anskaffningsstöd.
Individuella specialregistreringsskyltar till bilen kostar hädanefter 750 euro, en hundralapp billigare än hittills.
Rökare
Höjningen av tobaksaccisen höjer det genomsnittliga priset på cigarretter med ungefär 9 procent. Priset på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter höjs ungefär lika mycket.
Cigarrerna kostar också mer, priset för de billigaste cigarrerna höjs mera än priset på de dyrare.
Öldrickare
Det blir lättare att köpa starköl, men frågan är hur priserna utvecklas. Skatterna för alla alkoholdrycker höjs, den ge- nomsnittliga höjningen är kring 10 procent. Mest höjs alkoholskatten för viner, 13 procent.
För öl höjs skatten med 10,9 procent och för andra svaga drycker som tillverkats genom jäsning, till exempel cider, med 10,7 procent. För så kallade mellanprodukter, som består av vin med tillsatt alkohol, höjs skatten med 9,5 procent. Minst är höjningen för starksprit samt dryckesblandningar som inte baserar sig på jäsning. Där höjs skatten med 5,0 procent.
I konsumentens plånbok väntas skattehöjningen synas som en genomsnittlig höjning av detaljpriserna med 5 procent.
Fångar
Ett nytt kombinationsstraff kan dömas ut till en återfallsförbrytare som gör sig skyldig till allvarliga brott och som anses vara synnerligen farlig. Hittills har farliga återfallsförbrytare avtjänat straffen i sin helhet i fängelse. I kombinationsstraffet ingår en ettårig övervakningstid. Den övervakade ska stanna i bostaden vissa tider, vara drogfri, delta i rehabilitering eller annan verksamhet och förbinda sig till elektronisk övervakning, till exempel med hjälp av fotboja. Syftet är att minska risken för återfall.
En brukspenning på 1,60 euro betalas ut till samtliga dömda fångar och häktade, men inte under övervakad frihet på prov eller villkorlig frigivning. Utöver brukspenningen betalas sysselsättningspenning på 3,01 till 7,35 euro per dag som fångarna deltar i någon sysselsättning. Nivån bestäms enligt uppgift och flitighet. Matpenningen stiger till sammanlagt 7,60 euro per dag, och betalas intagna på anstalter som inte bjuder på måltider.
Fastighetsägare, byggare
Lägenhetsarean i en bostadslägenhet ska vara minst 20 kvadratmeter, men det gäller inte längre studentbostäder. I studentbostäder får det personliga utrymmet vara 16 kvadratmeter, förutsatt att det finns gemensamma utrymmen i samma byggnad.
Reglerna för energicertifikat ändras. En ny byggnad som uppfyller kraven för en nära-nollenergibyggnad placerar sig i fortsättningen i klass B i stället för i klass C. Om byggnaden redan har ett giltigt energicertifikat, behöver ett nytt certifikat inte skaffas förrän certifikatet upphör att gälla. Den energiprestandaklass som uppges i annonser om försäljning och uthyrning av bostäder ska i fortsättningen förses med ett årtal som visar vilket års förordning beräkningen baserar sig på.
Den allmänna fastighetsskattesatsen stiger till maximalt 2 procent. Skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende för- blir oförändrad nästa år, 0,41–0,90 procent.
Energiskatten på uppvärmnings-, arbetsmaskins- och kraftverksbränslen höjs, med fokus på koldioxidskatten. Skatteförhöjningen höjer skattenivåerna i genomsnitt med 7 procent.
Det krävs inte längre nödvändigtvis tillstånd för att placera olika slags vatten- och avloppsrör eller kraftledningar under en älv eller bäck, det räcker med en anmälan om projektet till vattenområdets ägare och till myndigheterna. Det här berör ungefär femtio projekt per år. Att anlägga rör och ledningar inom sjöoch havsområden kräver fortfarande tillstånd.
Den som har för avsikt att överklaga en förvaltningsdomstols beslut hos högsta förvaltningsdomstolen måste ansöka om besvärstillstånd. Det gäller nästan alla beslut enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, markanvändnings- och bygglagen och marktäktslagen. Syftet är att minska antalet avgöranden hos högsta förvaltningsdomstolen.
Ifall någon lagändring är speciellt intressant, eller om man vill läsa om alla nya lagar kan man hitta de flesta via statsrådets webbplats. Tyvärr saknas vissa ministerier i den svenska sammanställningen, dem hittar man om man byter språk till finska.