När Finland fyllde 100 blev det fart på ekonomin
Plötsligt var optimismen tillbaka, exporten tog fart och arbetslösheten började sjunka. 2017 var året när Finlands ekonomi äntligen vände uppåt. HBL gör en tillbakablick.
”OP:s prognos överraskar med tuffa tillväxtsiffror”. Så lydde rubriken på ett FNB-telegram i januari 2017. Den ”tuffa” siffran var en tillväxtprognos på 1,8 procent för året som låg framför. I dag när experterna samstämmigt skruvat upp siffran till 3, kan vi le åt försiktigheten vid årets början. Men så har 2017 också varit en lång serie överraskningar.
De första tecknen på en vändning var stigande förtroendebarometrar från konsumenter och företag. Deras nyvunna optimism bekräftades senare av Statistikcentralen som för årets första kvartal kunde redovisa en bnp-tillväxt på överraskande 2,8 procent. Sedan började prognosmakarna bjuda över varandra. I juni var Nordea först ute med en tillväxtsiffra som började på 3 – detta bara drygt ett år efter att bankens chefsekonom hade betecknat Finland som ett ”hopplöst fall”.
Nya beställningar och fler anställda
Positiv makrostatistik och optimistiska framåtblickande indikatorer återspeglar utvecklingen i realekonomin. Många goda nyheter har under det gångna året kommit från sydvästra Finland. Vid Valmet Automotives bilfabrik i Nystad har personalstyrkan ökat från 1 900 till 3 700 anställda tack vare ett nytt tillverkningskontrakt med Mercedes-Benz. För första gången i fabrikens historia jobbar man i tre skift.
I Åbo fick Meyer-varvet inom ett par veckor på våren två stora fartygsbeställningar bekräftade. Åbovarvets orderbok är full fram till 2024 och före utgången av 2018 planerar varvet rekrytera 500 nya fartygsbyggare. Meyer har meddelat att man ökar sina investeringar i Åbo från planerade 75 miljoner euro till 185 miljoner fram till 2019.
På Åbovarvet har det mesta pekat uppåt sedan tyska Meyer Werft köpte varvet av koreanska STX hösten 2014. Men inte allt. I juni marscherade cirka tusen anställda ut i protest mot varvets personalpolitik. De hävdade att arbetet leds genom hot och godtyckliga straff.
Ännu en betydande industrinyhet var startskottet för Metsä Groups massafabrik i Äänekoski i augusti. Investeringen värd 1,2 miljarder euro är Finlands största enskilda industrisatsning. Förutom massa tillverkar fabriken biprodukter som tallolja, terpentin och svavelsyra.
Börsbolagen har överlag levererat starka delårsrapporter, vilket i och för sig varit nödvändigt för att hinna ifatt börskurserna som skjutit i väg i förväg. Till exempel Finnair rapporterade under tredje kvartalet sitt bästa resultat någonsin. Då hade bolagets resultat förbättrats tolv kvartal i rad.
Tio nya börsbolag
Helsingforsbörsen har under 2017 fått tio nya bolag, varav fyra på huvudlistan och sex på First North, som är en lista främst för mindre och yngre bolag. Dessutom har tre bolag flyttat från First North till huvudlistan. Antalet nynoteringar var ungefär i nivå med de två föregående åren, när noteringsaktiviteten tagit fart efter flera års stiltje.
Värt att notera är att tre av de nylistade bolagen är spelföretag. Att spelföretag nu börjar dyka upp på börsen kan ses som ett tecken på att branschen håller på att bli ”vuxen”.
Kring midsommaren presenterades två stora fusioner. Byggbolagen YIT och Lemminkäinen meddelade att de tillsammans bildar en ny byggjätte med cirka 10 000 anställda i elva länder. Syftet är att få större muskler i konkurrens med europeiska byggföretag. Fusionen har fortfarande inte fått grönt ljus av konkurrensmyndigheterna. YIT uppgav häromveckan att samgången blir klar tidigast i februari.
Den andra stora fusionen gäller arbetspensionsförsäkringsbolagen Ilmarinen och Etera som går samman nu vid årsskiftet. Det nybildade bolaget blir Finlands största arbetspensionsbolag inom den privata sektorn. Enligt planerna skulle Ilmarinens vd Timo Ritakallio bli vd för det nya bolaget, men han kommer i stället att bli koncernchef vid finanskoncernen OP i början av mars efter Reijo Karhinen som går i pension. Ny Ilmarinen-vd blir i stället Jouko Pölönen som kommer från OP-gruppen.
Inom hotellbranschen har svenska Scandic köpt Restels 43 finländska hotell, däribland Cumulus, Holiday Inn och Crowne Plaza. Scandic är därmed största hotellkedjan i Finland med 30 procent av marknaden. Konkurrensmyndigheterna kräver dock att Scandic säljer hotell i vissa städer för att inte få en alltför dominerande ställning.
Hur det går med Fortums planerade köp av det tyska energibolaget Uniper återstår att se. Planerna har under hösten tagit absurda vändningar när Unipers vd Klaus Schäfer vägrat föra dialog med Fortumledningen och svartmålat bolaget i
medierna. Unipers styrelse rekommenderar sina aktieägare att inte acceptera Fortums bud.
Nordeas flyttbeslut
Det gångna årets mest uppmärksammade ekonominyheter har kommit från Nordea, som i mars meddelade att man överväger flytta huvudkontoret från Sverige. Orsaken var den svenska regeringens förslag att höja de så kallade resolutionsavgifterna som ska användas vid en eventuell bankkris. Enligt Nordea skulle höjningen försätta banken i en ojäm- lik konkurrenssituation mot andra europeiska banker.
När Nordea i september slutligen offentliggjorde flytten till Helsingfors blev reaktionerna starka i Sverige med bland annat kundflykt som följd.
Den andra chocknyheten från Nordea var beskedet i oktober att banken minskar personalen med 6 000 till följd av förändringsprocessen inom företaget.
Uppsägningar vid samgång
Nordea är inte det enda företaget som beslutat om personalnedskärningar. Kesko sade i februari upp drygt 200 anställda som följd av köpet av Suomen Lähikauppas Siwaoch Valintatalo-butiker året innan. Livsmedelsföretaget HK Scan har sagt upp 160 personer och Nokia har i två repriser sagt upp mellan 100 och 200 av sina finländska anställda. Spelbolaget Veikkaus, som i början av 2017 bildades av gamla Veikkaus, RAY och Fintoto, har avslutat cirka 130 anställningar. Efter fusionen av vårdbolagen Terveystalo och Diacor, som godkändes i mars, miste närmare 100 anställda sina jobb. Vid Sgruppens logistikcentral i Kilo, Esbo, hotas över 300 anställda av uppsägning när logistikcentralen läggs ner i slutet av 2018. Det exakta antalet klarnar så småningom. Också samgången mellan Ilmarinen och Etera leder efterhand till personalminskningar.
Vid Aktia försvinner cirka hundra jobb till följd av omorganisation inom bolaget. Omkring 260 befattningar upphör, samtidigt som 160 nya befattningar öppnas. Det beror på att framtidens bankvärld kräver ett annat slag av kompetens än tidigare. Aktia stänger också flera bankkontor.
Seppälä är borta
Modekedjan Seppälä, med rötter från 1930-talet, har slutgiltigt försvunnit ur den finländska gatubilden. Under sommarmånaderna försökte företaget febrilt få ordning på ekonomin bland annat genom att stänga ett stort antal butiker och säga upp personal. I augusti, när konkursen var ett faktum, hade Seppälä kvar 56 affärer i Finland och 14 i Estland, samt 270 anställda.
För Stockmann, som ägde Seppälä ett drygt kvartssekel, var modekedjan i flera år en belastning. 2015 såldes kedjan till dess vd Eveliina Melentjeff och hennes make. När Stockmann hade sluppit den bördan dröjde det inte länge innan varu- husbolagets andra modekedja Lindex började få problem. På grund av Lindex svaga utveckling tvingades Stockmann ge en resultatvarning i september.
På tal om Stockmann: Skepsisen var stor bland Delikatessen-kunderna när det blev känt att S-gruppen tar över den ansedda mataffären nu vid årsskiftet. Stockmann som har en relativt liten andel av livsmedelsförsäljningen i Finland har kämpat med lönsamhetsproblem och gjorde 2016 en 11 miljoner euros förlust på sin mathandel.
Nya ”Nokia”-mobiler
Efter en paus på flera år finns mobiler av märket Nokia åter i butikshyllorna. Telefonen har dock inget annat än namnet gemensamt med företaget Nokia. Det är finländska HMD Global som marknadsför och säljer det ikoniska mobilvarumärket, medan produktutveckling och tillverkning sköts av diverse samarbetspartner.
I Nokia-sortimentet ingår bland annat en förnyad version av legendariska 3310 som var världens mest sålda mobil under åren efter millennieskiftet. Övriga produkter är en rad smartmobiler med operativsystemet Android, som inte skiljer sig nämnvärt från de hundratals andra Android-tillverkarnas mobiler.
Bolaget Nokia, som numera fokuserar på mobilnätverk, har för sin del gett sig in i branschen för hälsoteknologi. Nokia har lanserat en personvåg och en blodtrycksmätare med trådlös nätuppkoppling, en smartklocka och en mobilapp med vars hjälp man kan observera sin hälsa.