Bron är Malmös saga och sanning
Bron är mörk och blodig och visar upp de mest sjabbiga sidor av Malmö. Ändå finns en tydlig stolthet över att tv-serien som har blivit en succé spelas in just här. Staden hoppas på ännu mer av både fiktionsturism och filmproduktioner.
När små havtornsbär är de enda glada färgklickarna, ja då är det grått. Och det känns alldeles rätt. För så är det också största delen av tiden i tv-serien Bron. Inspirerade av den tar vi oss runt i Malmö med en avstickare till Köpenhamn.
– Det är alltid november i Bron. Det är kallt, vått, regnigt, smutsigt – fruktansvärd november. Så sätter vi större press på karaktärerna, på existentiella frågor. Du måste möta din skit, det är tanken, har regissören Rumle Hammerich förklarat för oss dagen innan.
Nu skriver vi visserligen december, men ser man till vädret är ruggigheten tillräcklig.
Vi har parkerat på den konstgjorda halvön Lernacken tio kilometer från centrala Malmö, gått längs en stenig strand och klättrat på leriga stigar.
Knappt någon annan är ute denna dag då blåsten vill ha omkull oss, och vi får ostörda beundra platsen där tvserien började: Öresundsbron med ett lik placerat precis mitt emellan länderna vilket gör att både svensk och dansk polis kallas in.
Det var ett lyckat drag. Samproduktionen har blivit succé och Bron, på danska Broen, har sålts till 180 länder.
Det här syns i form av fiktionsturism i seriens fotspår – guidade bussturer till exempel – och den vill Malmö utveckla och ha mer av.
Kommunikationschef Dick Fedholm på kulturförvaltningen säger att man bland annat funderar på en app som leder till för Bron-nörden centrala platser, kanske i kombination med Saga Norén-citat. Eller hur skulle det vara med en kulturfestival?
Enligt honom hoppas staden också på en filmfond som ska locka fler tv- och film-produktioner till Malmö.
– Bron bidrar till Malmös identitet. Även om det är en mörk historia känner vi stolthet, säger han.
Kanske motstridigt, men det väger enligt honom upp den ofta dystra bild av Malmö som sprids – till exempel om kriminalitet – och också falska uppgifter som bland andra Donald Trump har dragit till med.
Sagas hem
Vi tar oss vidare till Västra hamnen där ett annat landmärke, den 190 meter höga skyskrapan Turning Torso, tornar upp i bostadsområdet som byggdes till en bomässa i början av millenniet.
I ett hus med mycket glas och fasaden i omålad betong bor Kicki Szabo – och också poliskommissarien Saga Norén.
– En gång mötte jag Saga blodig i ansiktet i trapphuset, säger Szabo.
Om inspelningarna har ställt till det för de boende, eller om de blir störda av turister?
Nej. Kicki Szabo tycker bara det har varit ”kul” och utbrister ett ”fan också” när hon hör att den fjärde säsongen som nu sänds samtidigt är den sista.
– Det är den enda svenska kriminalserien som jag tycker är riktigt bra.
Politigården
Största delen av Bron är inspelad på den svenska sidan av den enkla orsaken att produktionsbolagets kontor finns i Malmö.
Den som ändå vill Bron-turista i Köpenhamn kan förslagsvis besöka Politigården, det danska polishuset, bara något kvarter från Tivoli.
Här är det på riktigt. I en av portarna håller polisen en hastigt sam- mankallad presskonferens den eftermiddag vi går förbi. In på själva gården med sin vackra rundade pelargång kommer den tillfälliga besökaren ändå inte.
Inomhusscenerna i den sista säsongen är filmade i det gamla polishuset i Malmö, som nu renoveras till lyxbostäder.
Och byggnaden som är seriens svenska polishus igen finns vid Möllevångstorget. Det har inget alls med polisverksamhet att göra utan rymmer bland annat en vårdcentral.
Bakomområde
Ingela Envall kan adresserna med en sådan exakthet att hon själv säger det är ”knäppt”. Men så har hon levt med dem under en lång tid. Hon är location scout med jobb att leta fram inspelningsplatser.
– Vi vill ha det som ger det mes-
ta visuella uttrycket, som ger scenerna något ytterligare och är mer än bara hus.
Till sin hjälp har hon en visuell guide som skapades redan inför starten 2011.
– Där står allt om färger, arkitektur, stämning. Det sitter i vår benmärg.
Med undantag för lite 1930-talsfunktionalism är husen inte äldre än från 1950-talet och någon romantik får inte plats. Eller som Rumle Hammerich har sagt till oss: Det ska vara nytt, mycket glas men också sprickor och förfall.
Ingela Envall är speciellt förtjust i det hon kallar ”bakomplatser”.
En sådan är Vintergatan, ett lageroch småindustriområde som ligger nära centralstationen och Gamla staden men ändå känns både avlägset och öde. Vakthundsskall förstärker det ruffiga intrycket.
Här utspelas en scen i de nya avsnitten.
– Jag har försökt få in den i flera säsonger men det har inte platsat förrän nu, säger Envall.
En hel del arrangemang krävs när tagningar ska göras. Tillstånd behövs, gator ska stängas av, hus tömmas och interiörer byggas upp.
När det handlar om just den här produktionen är det ändå oftast enkelt att få folk med på noterna.
– När vi ringer upp vet de precis vad vi talar om. Det är väldigt få här som inte har sett Bron.