Ändrad komjölk minskar inte diabetes
En omfattande studie visar nu att det inte finns någon orsak att ge babyer dyr modersmjölksersättning med spjälkade proteiner. Det duger bra med traditionell ersättning på ospjälkade komjölksproteiner. De dyrare ersättningarna förhindrar nämligen inte dia
En studie med över 2 000 babyer i femton länder visar att vanlig modersmjölksersättning är lika bra som specialbehandlad dyr ersättning. Professor Mikael Knip vid Helsingfors universitet har lett studien som pågått i femton år.
Varje år insjuknar cirka 600 finska barn i diabetes av typ 1 och var femte nyfödd anses ha ärftlig disposition för sjukdomen. Tidigare, delvis motstridiga, studier har låtit förstå att barn med diabetes av typ 1 i släkten inte borde få i sig främmande mjölkproteiner under spädbarnstiden. Man har misstänkt att en för tidig start med komjölk ökar risken för att diabetes bryter ut. Därför har man också tänkt att det gäller att undvika traditionella modersmjölksersättningar och har erbjudit babyer ersättningar där de främmande proteinerna spjälkats upp i mindre beståndsdelar.
Nu har bilden kring proteinerna klarnat. Den omfattande TRIGRstudie som letts av professor Mikael Knip, pediatriker vid Helsingfors universitet, visar att de spjälkade proteinerna inte förhindrar utbrottet av diabetes.
– Det är viktigt att vi nu har ett svar på den här frågan, säger Knip, som ägnat sin karriär åt att utreda frågan om barndiabetes och hitta
metoder att förebygga sjukdomen.
Femton år, femton länder
TRIGR-studien har pågått i femton år och involverat 2 159 barn i femton länder: 12 europeiska länder, Kanada, USA och Australien. En femtedel – 424 barn – kommer från Finland. De har alla en familjemedlem med diabetes av typ 1 och själva arvsanlag för sjukdomen. De deltagande mammorna uppmanades att amma så länge som möjligt. När bröstmjölken inte längre räckte till gavs barnen i studien antingen traditionell eller specialbehandlad modersmjölksersättning i minst två månader innan de fyllt 8 månader. Hälften av babyerna fick en kaseinbaserad ersättning där de främmande proteinerna spjälkats upp, hälften fick ersättning med ospjälkade komjölksproteiner. Samtidigt undvek familjerna att ge barnen annan mat med komjölksprotein.
Därefter följdes barnens hälsa upp i cirka 11,5 år och studien visar nu att de spjälkade proteinerna inte hindrade typ 1-diabetes från att bryta ut.
– Nu vet vi alltså att det inte finns orsak att använda modersmjölksersättning med spjälkade proteiner eftersom den inte förhindrar sjukdomen från att bryta ut hos barn med anlag för den. Dessutom innebär resultatet en lättnad för de diabetesbarns mammor som inte ammat länge, utan gett sina barn traditionell modersmjölksersättning. De behöver inte ha dåligt samvete, säger Knip.
Gluten följande fråga
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar fortfarande full amning i sex månader hellre än att börja med ersättande proteiner, men Knip säger att WHO:s rekommendation inte ska läsas på samma sätt över hela världen.
– I Finland ges modersmjölksersättningen oftast i färdig form och här har vi rent vatten, men i utvecklingsländer där ersättningen ges i pulverform som ska blandas ut i vatten är det annat. När man har brist på rent vatten får barnen också lätt infektioner. Då kan WHO:s rekommendation om full amning säkert vara bra, säger han.
Studien Effect on Hydrolyzed Infant Formula vs Conventional Formula on Risk of Type 1 Diabetes: The TRIGR Randomised Clincal Trial har finansierats av bland annat de nationella hälsomyndigheterna i USA (National Institutes of Health) och Kanada (Canadian Institutes of Health Research) och EU. Den publiceras nu i den medicinska tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA 2018: 319).
När frågan om proteinerna fått sitt svar väntar vidare analyser av materialet, bland annat frågor om glutenets betydelse för diabetes.
– Det finns saker vi ännu vill utreda, bland annat användningen av produkter som välling och gröt, men det materialet har vi inte analyserat ännu, säger Knip.
Dessutom innebär resultatet en lättnad för de diabetesbarns mammor som inte ammat länge, utan gett sina barn traditionell modersmjölksersättning. De behöver inte ha dåligt samvete. Mikael Knip Pediatriker vid Helsingfors universitet