6
Ingen gräns på Irland. En lång övergångsperiod. En utträdesräkning. Den första förhandlingsrundan mellan London och Bryssel är avklarad och hur brexit kommer att se ut börjar äntligen klarna.
frågor att notera inför brexit.
1. Storbritannien betalar räkningen
Storbritannien kommer att betala den omtvistade utträdesräkningen. I början av december lovade premiärminister Theresa May att Storbritannien betalar mellan 35 och 39 miljarder pund för att lämna EU. Det var ett av villkoren för att förhandlingarna med Bryssel ska gå vidare till nästa runda år 2018.
Euroskeptikerna i Storbritannien har länge motsatt sig att betala för utträdet. Frågan har splittrat regeringen, men den officiella linjen har varit att Storbritannien betalar det de är skyldiga EU. Räkningen ska bland annat täcka de utgifter Storbritannien förbundit sig till i EU:s budget fram till 2020.
2. Ingen gräns på Irland
Brexit kommer inte att innebära en så kallad hård gräns på Irland. Både Irlands regering och nordirländska DUP, som ger de konservativa sitt stöd i Westminster, har tvingat Storbritannien att lova att upprätthålla Långfredagsavtalet, oavsett hur brexit kommer att se ut. Det innebär att det inte får finnas en hård gräns med tullkontroller på Irland.
I överenskommelsen med Bryssel lovar den brittiska regeringen att Storbritannien kommer att vara i ”fullständig samklang” med den inre marknaden och tullunionen om ingen annan lösning för gränsen hittas. Det tolkas av en del som ett steg mot ett mjukt brexit, andra anser att frågan om gränsen ännu inte är löst och kommer att orsaka mer trubbel nästa år.
3. Det blir Norgeeller Kanadamodellen
Storbritannien blir tvunget att välja mellan färdiga handelsmodeller. De flesta tyckare anser nu att landet inte får den skräddarsydda lösning Theresa May hoppats på. Det blir antingen Norge- eller Kanadamodellen.
Tjänstemannen Nick Macpherson anser att det blir en Norgemodell först och ett frihandelsavtal i stil med Kanadas avtal med EU kring år 2024. Men den väg Storbritannien väljer efter brexit beror på vem som sitter på 10 Downing Street.
Om de konservativa får fortsätta vid makten verkar Kanadamodellen mest trolig. Det innebär att Storbritannien lämnar den inre marknaden och tullunionen.
4. Londons finansindustri krymper
London är Europas finanshuvudstad och över en miljon personer arbetar inom finansindustrin i Storbritannien. Enligt Bank of England försvinner närmare 75 000 jobb från Londons finansdistrikt City på grund av brexit. Den före detta chefen för London Stock Exchange, Xavier Rolet, uppskattar att drygt 200 000 jobb kan gå förlorade under de kommande fem åren.
Det är främst de internationella bankerna som väntas flytta kontor och personal till Paris och Frankfurt om det blir ett hårt brexit. Men enligt Financial Times kolumnist Wolfgang Munchau kan förändringen ha en positiv inverkan på Storbritannien och innebära att landet måste ruska om ekonomin som länge varit beroende av en stark finanssektor.
5. En lång övergångsperiod
Storbritanniens före detta ambassadör i EU, Ivan Rogers, anser att övergångsperioden fortsätter fram till 2030. Det enda sättet att skydda Storbritannien från ett turbulent utträde är enligt honom att låta processen ta sin tid.
Han ifrågasatte under ett tal vid Oxford University hurdana handelsavtal Storbritannien kan förhandla fram med resten av världen efter brexit. ”Storbritannien kommer att knuffas omkring på ett sätt som EU, som har en åtta gånger större befolkning, aldrig skulle råka ut för.”
USA har redan föreslagit att Storbritannien kunde importera köttprodukter som inte godkänts av EU. Indien har antytt att ett gynnsamt handelsavtal hänger på att Storbritannien accepterar fler indiska immigranter efter brexit.
6. Brexit kan stoppas
Parlamentet röstade mot regeringen i början av december för att få möjligheten att godkänna brexitavtalet. Det betyder i teorin att de kan stoppa brexit i det sista skedet. Men en röst mot överenskommelsen med Bryssel skulle antagligen innebära att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal, inte att landet stannar kvar i unionen.
Hur det går innan utträdet den 29 mars 2019 beror till stor del på britterna själva.
De brittiska hushållen har blivit 650 euro fattigare per år på grund av brexit. En del valexperter anser att folkopinionen kan svänga mot utträdet om britterna upplever att det går sämre för ekonomin.