Krukväxter var ursprungligen en lyxprodukt som bara de rikaste hade hemma. Men i takt med att fönstren blev större och ljuset släpptes in började det dyka upp blommor på fönsterbräden i allt flera hem.
Under 1700-talet var ”fönsterträd” förbehållet de allra rikaste. I dag har de flesta någon blomma i fönstret. Häng med på krukväxtens historia – från exotisk lyx till var persons prydnad.
Gröna●fingrar●eller●inte,●en●liten● krukväxt●har●väl●de●flesta●på●fönsterbrädan.●Men●växter●inomhus●har●inte●alltid●varit●en●självklarhet●och●förr● var●det●något●bara●för●överklassen.
–●Gods●och●slott●har●alltid●haft● växter●i●orangerier.●Under●Linnés● 1700-tal●ansågs●odling●vara●något● vetenskapligt●och●svårt●–●och●därmed●något●manligt,●berättar●Johanna Krumlinde●som●är●museiassistent● på●Skansen●med●ansvar●för●krukväxterna●i●alla●de●kulturhistoriska●miljöerna.
Vattnade med urin
Under●1800-talet●flyttar●växterna●in● i●hemmet●och●därmed●in●i●kvinnans● domän.
–●Det●utkommer●flera●handböcker●för●kvinnor,●utan●de●krångliga●latinska● namnen.● Skötselrådet● var● att●vattna●med●guldvatten,●alltså●en● blandning●av●vatten●och●urin.●Man● beskar●inte●krukväxterna●utan●lät● dem●bli●spretiga●och●vildvuxna.
Till●en●början●är●det●hos●de●välbeställda●borgarna●i●städerna●som● krukväxterna●återfinns.
–●Först●nu●hade●man●tillräckligt● stora●fönster,●och●dessutom●innerfönster●på●vintern,●så●att●man●kunde● ha● krukväxter,● säger● Johanna● Krumlinde.
Stilidealet● var● symmetri,● hade● man●två●fönster●arrangerade●man●likadana●växter●på●samma●sätt●i●båda.
Sprider sig
I●slutet●av●1800-talet●hade●bruket●av● krukväxter●spritt●sig●även●till●arbetarhemmen,●och●ett●hem●utan●krukväxter● ansågs● torftigt.● I● de● högre●
stånden var inredningsmodet orientaliskt, med tunga sammetsdraperier och stora gröna växter. Det återspeglar sig hos arbetarklassen.
– Stora palmer är väldigt trendiga vid den här tiden. En hängande växt på en piedestal är också superinne, berättar Johanna Krumlinde.
De stora krukväxterna behandlades som troféer – ofta ser man på gamla svartvita fotografier hur krukväxter ställts fram för att pryda de arrangerade porträttbilderna.
– Det är inte ovanligt med en tant som sitter och poserar med sin vackraste palm i knät.
Blombordet skapas
En typisk möbel från slutet av 1800-talet är blombordet som står innanför fönstret.
– Fönsterbrädorna var inte så djupa, särskilt inte med innerfönster på vintern. Och när man började serietillverka möbler blev de billigare och då uppfann man nya möbler för nya behov. Blombordet fick gärna ha en hemsydd och hembroderad duk.
I början av 1900-talet börjar plantskolor bli vanliga. Tidigare har det funnits ett fåtal blomsteraffärer i storstäderna. Men fortfarande är det vanligast att man odlar från frön eller sticklingar. Pelargonen blir populär – och det är lätt att byta sticklingar med grannar och vänner.
– Det finns en mängd gamla pelargonsorter som är härdiga och gärna vill ha svalt på vintern och då är fönsterbrädan perfekt, säger Krumlinde.
Varierade trender
Just pelargonen har en tydlig uppgång och ett plötsligt fall. Den är jättepopulär under 1800-talet och början av 1900-talet, det finns hundratals sorter i Sverige. Men plötsligt tvärdör intresset för pelargonen. År 1932 finns bara åtta sorter till salu på plantskolan i Alnarp, där man år 1880 haft 70 sorter.
– Efter 1930 är pelargonen helt ute. Kanske för att den associeras till lort, fattigdom och armod. Men på 1950-talet tas pelargonen till nåder och dyker upp bland annat som ett vanligt vykortsmotiv, berättar Krumlinde.
Högsta mode under 1930-talet är i stället kaktusar och suckulenter, det kan man se i gamla veckotidningar och på fotografier.
– Det kommer också flera handböcker i hur man driver upp kaktusar, eller kaktéer som man säger vid den här tiden.
I fönstret hos den trendige står en liten kaktustrappa att placera småkrukorna på. Längs väggarna klättrar fjädersparris och gullranka i symmetriska mönster.