Presidentkandidaterna minglade på lantmarknaden
Det var på Hagnäs torg som president Sauli Niinistö i juni i fjol började samla in anhängarkort till sin valmansförening. På söndagen var han tillbaka på torget tillsammans med några av sina motkandidater i presidentvalet.
Majoriteten av presidentkandidaterna hade satt upp sina supportertält längs södra kanten av Hagnäs torg på söndagen, men alla av dem var inte själva där. Den marknadsbesökare som höll ut i snålblåsten kunde under för- och eftermiddagen pricka in Tuula Haatainen (SDP), Laura Huhtasaari (Sannf), Merja Kyllönen (VF) och sittande presidenten Sauli Niinistö inramade av de sedvanliga snabbmatsvagnarna. Trots några minusgrader förstärkta av snålblåst var det mera folk kring kandidattälten än kring stånden på lantmarknaden strax intill.
Centerns Matti Vanhanen, De grönas Pekka Haavisto, SFP:s Nils Torvalds samt Pavo Väyrynen med sin valmansförening i ryggen var inte på plats just här eftersom de hade andra programpunkter i sina kalendrar.
Enligt bedömare krävs det någonting verkligt omvälvande för att stödet för sittande presidenten Sauli Niinistö ska falla under 50 procent före valet. Den första valomgången den 28 januari skulle i så fall också bli den sista. Någonting av den stämningen kändes också på Hagnäs torg på söndagen. Några presidentkandidater hade valt att själv möta si- na väljare, andra lät partifunktionärer och frivilliga sprida budskapet. När Sauli Niinistö dök upp klockan 11 blev det väldigt trångt kring Saulitältet och många ville hälsa på honom personligen innan han småningom lyckades klämma in sig under tälttaket. Där kunde man också köpa Sauli-kaffe och Sauli-muggar, bland många andra kampanjprodukter. I granntältet stod KD:s Sari Essayah och hennes partikamrater, också de med Niinistös märken på jackan.
Diskussioner om Kekkonen
Vimlet på en lantmarknad är sällan rätt plats för djupa diskussioner, men för en presidentkandidat är det perfekt för komprimerade slagord, handskakningar och leenden. Längre ut i folkmassans djupare led pågick samtidigt klassiska diskussioner om Kekkonen som den verkliga diktatorn, behovet av en total utrensning i riksdag och regering samt huruvida det är värt att klämma sig ända fram för att få en autograf.
En förbipasserande kan missa själva dragplåstret om klockslaget är illa valt, men under de timmar som de politiska tälten var bemannade kunde man åtminstone smaka på KD:s pepparkakor, Sauli Niinistös kaffe, Sannfinländarnas blåvita karameller, SDP:s lakrits eller Vänsterförbundets fruktgodis och kex. Den systematiska kunde i teorin ha samlat bytet i den ilsket gröna plasthink med Vanhanens bild på som Centerns tält delade ut.