Räven vaktar hönsgården
Kan man lita på industrin? Frågar man dess egna representanter är svaret givet. Frågar man Martin J. Walker eller någon av de 26 medarbetarna i den nyutgivna antologin Corporate Ties That Bind blir svaret ett annat.
FACKLITTERATUR Martin J. Walker, red: Corporate Ties That Bind Skyhorse Publishing, 2017, 550 s.3
Boken är ett skarpt och mångfasetterat angrepp på det mäktiga system som sedan industrialismens början spelat roulett med mänsklighetens hälsa. Centrala element i denna produktion är nikotin, asbest, beryllium, bensen, bly, dioxin, PCB, atrazin och radioaktiva isotoper, med nikotin som det klassiska exemplet.
Sedan 1920-talet har rökningens negativa hälsoeffekter varit kända, men på grund av ett seglivat motstånd lyckades industrin i flera decennier bromsa och fördröja den nödvändiga lagstiftningen mot aktiv och passiv rökning. Alltför stora saker stod på spel. Sex miljoner årliga dödsfall vägde lätt mot vinster räknade i miljarder. Marlboromannens död i cancer var förstås ett bakslag. Men alltjämt säljs tobaksprodukter fritt till personer som fyllt 18.
Ett annat talande exempel är asbest. Dess skadlighet har varit känd sedan 1898. Effekterna har klarnat med åren: främst asbestosis (sår på lungorna), lungcancer och mesotheliom, en snabbverkande letal cancer som angriper bröst och buk. Med lusens hastighet i tjära har asbesten utmönstrats ur handeln i upplysta länder som Kanada. Men tillverkningen och exporten av asbest – i regel under täcknamnet chrysotile – fortsätter med oförminskad kraft i en stor del av världen. Också Kanada ångar på som exportör; förbudet gäller endast den egna befolkningen.
Bolagens makt
Den cynism och förslagenhet som kan läsas in i processen är drivmedlet för en världsomfattande korporativism, vars makt ständigt växer. Skräckscenariot är en situation där storbolag med hjälp av slipade jurister en dag kommer att stämma nationer, som med lagstiftning försöker begränsa handeln med skadliga produkter.
Men också utan spektakulära rättsprocesser är storbolagens makt betydande över de samhällen i vilka de verkar. En strategi är att filtrera sig in i politiska organ, en annan att med generösa donationer och forskningsbidrag skaffa sig inflytande över högskolors fakulteter och forskargrupper.
Exempelvis i Sverige står industrin för 75 procent av alla satsningar på forskning och utveckling. Motsträviga personer kan lätt oskadliggöras med mutor, inställda forskningsbidrag och direkta hot. Sanningen ersätts av alternativa fakta. Må det bära eller brista.
Bortförklaringar
Det brast i Seascale, det samhälle som tog den största stöten, när elva ton uran i kärnkraftverket Windscale fattade eld 1957 – den värsta olyckan i sitt slag i Storbritannien. Inte minst etiskt. Ingen i närheten evakuerades, ingen blev uppmanad att stanna inomhus bakom stängda dörrar och fönster.
Sonen till Janine Allis-Smith, som skriver om olyckan i essän ”Westlakes Research Institute”, insjuknade i leukemi; senare siffror visar en nästan tiofaldig ökning av antalet barnleukemifall i Seascale. Med oerhörd fördröjning kom en bekräftelse från granskande myndigheter.
Bland annat försökte toppforskaren Sir Richard Doll bortförklara sjukdomsfallen som resultaten av ett okänt virus. Vad han fick för besväret är obekant, men av Monsanto lyfte han länge ett dagligt (!) bidrag på 1 000 dollar, senare höjt till 1 500, för att försvara bolagets dioxinproduktion.
År 1983, 25 år efter Windscale, erkändes slutligen 33 dödsfall och 240 ytterligare fall av cancer. British Nuclear Fuls plc (BNFL) dömdes till 10 000 pund böter för att ha orsakat läckan och Greenpeace till 80 000 pund för att ha försökt stoppa den. Av taktiska skäl ändrades namnet Windscale 1981 till Sellafield.
I slutet av sin rapport skriver Janine Allis-Smith att hennes tjugoåriga medverkan i Core (Cumbrians Opposed to a Radioactive Environment) ”gjort det uppenbart för mig att industrins och regeringens inblandning i kärnenergin har berövat allmänheten möjligheten att påverka miljön med tanke på sin egen hälsa. I den väg som redan trampats kan man se tecknen på framtiden – om en större kärnkraftsolycka ägde rum i Storbritannien, skulle den mörkläggas med samma aggressiva propaganda som försvarar alla korporationers större misstag.”
Farlig strålning
Än i Finland? Kassandrorna är lätt räknade och saknar inflytande – både i fråga om kärnkraften och om mobilindustrin. En av få kritiska röster är Christian Blom, som i ”Escaping Electrosensitivity” skriver om sitt eget handikapp, som få läkare i vårt land erkänner som en sjukdom. Dock har obundna forskare påvisat att personer som lider av detta syndrom har förhöjda halter av olika miljögifter.
Blom insjuknade i tungrotscancer med metastaser på högra sidan av halsen. På sin fråga till kirurgen som opererade honom om ett eventuellt samband mellan cancern och hans mobilanvändning svarade denne: ”Den saken diskuterar vi inte här på Hucs. Godkänner ni behandlingen eller inte?”
I Nokialand godkänner de flesta. Hur många vet att WHO-organet International Agency for Research on Cancer (IARC) nyligen klassat mikrovågsstrålning som en carcinogen i klass 2B? En klar ökning av hjärntumörer som gliom och meningeom har konstaterats, på den sida där mobilen tryckts mot örat. Strålningen från radiomaster drabbar också dövstumma.
Under de senaste femton åren har bakgrundsstrålningen i samhället ökat en triljon gånger, konstaterar Nicola Wright i ”Downplaying Radiation Risk”.
Vem beslöt att de ofarliga väggtelefonerna skulle skrotas? Reglerna skrivs av det industri-epidemiskkorporativa komplexet. I internets klang- och jubeltid pågår det största epidemiologiska experimentet i historien. I första hand med våra barn som lyckligt ovetande försökskaniner. Eller med en annan metafor, formulerad av läkaren Jamie DeckoffJones (citerad av Walker): ”Räven vaktar hönsgården.”
Isis – Institute of Science in Society – uttrycker detsamma i klartext: The corporate take-over of science is the greatest threat to our survival and the survival of our planet. It must be resisted and fought at every level.
Janines son tillfrisknade. En av få ljuspunkter i en nattsvart bok.
I internets klang- och jubeltid pågår det största epidemiologiska experimentet i historien. I första hand med våra barn som lyckligt ovetande försökskaniner.