Vapenhandel och konflikter får kandidaterna att gå på tå

HBL:s presidentkarta fortsätter i dag – bland annat med frågan om vapenhandeln. Pekka Haavisto, Merja Kyllönen och Tuula Haatainen är de som mest kritiserar gjorda handelsavtal.

De två Europaparlamentarikerna, Nils Torvalds och Kyllönen, varslar om att EU:s militära samarbete innebär utmaningar.

– Genom att få en andel i det europeiska samarbetet kan vi undvika att göra affärer med länder som är på väg i krig, säger Torvalds.

NILS TORVALDS

SFP

5.

Vi ska vara noga med att göra skillnad på människor som är i rörelse och människor som söker asyl. Alla asylsökande fyller kanske inte villkoren, men att tumma på asylrätten kan nästan jämföras med brott mot mänskligheten. 1966 var jag verksamhetsledare för Studenternas internationella hjälp och då krävde vi att 2 procent av bnp skulle gå till u-landshjälp, i dag är vi inte ens uppe i det starkt nedbantade kravet på 0,7 procent. Det är fruktansvärt dumt.

6.

Ifall Finlands regering och riksdag anser det kan presidenten förstås begrunda frågan, men som sådan är det inte en fråga för presidenten.

7.

Finlands förmåga att föra diskussioner om framtidens utmaningar är dålig. Presidenten borde vara kyrkotjänstemannen som hade i uppgift att väcka de i församlingen sovande. Vi lever i en invecklad värld och måste klara av att föra många civiliserade diskussioner samtidigt. Om vi inte diskuterar de utvecklingsvägar som vi har framför oss gör vi oss skyldiga till att understödja den populism som finns i världen.

8.

Den finska vapenexporten är av speciellt stor betydelse i och med det bestående strukturella samarbetet som EU bygger upp. Avsikten med det samarbetet är bland annat att skapa en gemensam vapenarsenal. Om vi bara säljer hårt nischade produkter som speciella granatkastare är risken större att vi blir tvungna att göra affärer med länder som är på väg in i krig för att kunna sälja materielen. Men genom att få en andel i det europeiska samarbetet kan vi undvika det här.

LAURA HUHTASAARI

SANNFINLÄNDARNA

5.

Det kan inte vara så att vem som helst kan komma till Finland och stanna här på vår räkning efter avslagen asylansökan, bara för att vi inte lyckas skicka tillbaka folk. Om vi alls ska flytta folk från ett ställe till ett annat är det enda sättet att vi hämtar dem från flyktingläger eller förhandsgranskar dem. Vi ska få välja individer – den som hjälper ska få välja – så att vi kan prioritera exempelvis barn och personer med funktionsnedsättning. Kommer de hit själva ska de avvisas vid gränsen.

6.

Jag håller med regeringen, det är bra att vi inte har gått med, för inga kärnvapenstater är heller med på det. Vi ska naturligtvis skapa en värld där kärnvapen inte används, men vi ska vara pragmatiska, och det är utopistiskt att tänka sig en kärnvapenfri värld. Vi är ju redan med om icke-spridningsavtalet. Då världen klyvs mellan länder som är med och länder som inte är med om förbudsavtalet ska Finland på Martti Ahtisaaris vis medla mellan blocken.

7.

En bra ledare får andra att lysa, och en bra president får finska folket att lysa och uppleva att deras sak är viktig. Finländarnas välfärd och säkerhet ska gå före allt annat. Jag skulle vara en stark ledare, och en opinionsbildare i värdefrågor. Tanken är att vi skulle fatta alla beslut i enlighet med det finska folkets intresse. Det har glömts bort. Fosterländskheten ska få bli en dygd igen.

8.

Vapnens livstid är så lång att det är väldigt svårt att ha koll på var de slutligen hamnar, men jag vet att Finland följer alla avtal till punkt och pricka. Vi håller fast vid våra avtal, och vi har trots allt ett åttiotal företag inom vapenindustrin. Så länge Finland följer alla avtal är allt okej. Om det framkommer något annat får man dra nya slutsatser.

MATTI VANHANEN

CENTERN

5.

Övriga världen bör investera i Afrika, där finns mycket ung arbetskraft. Vid sidan om det behövs också mer omedelbara redskap. Det ska vara en gemensam europeisk sak, inte en nationell. Trycket måste lätta via det etablerade flyktingsystemet: EU, FN, UNHCR, regeringarna i norra Afrika och andra genomfartsländer tillsammans behöver etablera flyktingcentra där man kan ansöka om asyl. FN kan stå för besluten, och de Europeiska länderna ska ha en intern flyktingfördelning.

6.

Nej, det mest trovärdiga sättet att påverka är via nuvarande ickespridningsavtal, som tillkommit då Finland hade en verkligt aktiv roll i internationell säkerhetspolitik. Där finns nästan alla stater med, och via det bör vi driva nedrustning. Vi ska vara med i realistiska projekt. Ett konkurrerande avtal, där inget kärnvapenland är med, liknar mer en demonstration än en förhandlingsrutt.

7.

Jag har varit med om att minska presidentens makt och jag är nöjd med grundlagen – folkvälde innebär gemensamma överväganden. Jag är ingen översittare. Jag accepterar inte (Sauli) Niinistös syn att presidenten leder – och sedan paus eller skiljetecken före regeringen. Det ska vara äkta samarbete. Folk känner mig som kompromissdriven, och med den personligheten kandiderar jag. Jag har ofta hänvisat till Kyösti Kallios roll.

8.

Den behövs för att upprätthålla den inhemska försvarsindustrins kapacitet, men samtidigt ska regler följas. Det kan uppstå tolkningsfrågor om vad som är ett krigförande land, och därför behövs mycket noggrann analys, eftersom Finland ska förstärka internationella regelverk som begränsar vapenhandeln till länder där den missbrukas. Läget i Jemen är ett exempel där det är viktigt att göra en noggrann analys, men jag har inte tagit ställning till det, eftersom jag inte har all information.

PEKKA HAAVISTO

DE GRÖNA

5.

Till att börja med borde vi vara aktivare i fredsprocesserna och det förebyggande arbetet i de områden som flyktingarna kommer från. Det är oroande att vi nu förlorar det perspektivet då vi bara ser till den egna gränsen. Vi borde också höja flyktingkvoten, kanske till 3 000 personer per år. Och så måste vi behandla folk som kommer hit humant och inte avvisa dem till otrygga konfliktområden som Syrien, Afghanistan och vissa områden i Somalia.

6.

Ja. Vi gjorde ett stort fel då vi inte var med i processen kring avtalet, och inte var bland de 122 länder som röstade om det. Jag tror inte på Finlands förklaringar om realism, att stödja avtal där också kärnvapenländer är med och så vidare. Vi var med om icke-spridningsavtalet men nu har vi bytt linje och det är inte bra. Finland har inte riktigt hängt med. Nästan alla de senaste nedrustningsavtalen har börjat som medborgarinitiativ, det gäller också avtalet mot infanteriminor.

7.

Presidenten har ansvar för utrikespolitiska frågor, här borde Finland vara aktivare. Det gäller såväl i FN och i EU:s säkerhetssamarbete som i olika fredsprocesser, bland annat mellan Ryssland och Ukraina. På hemmaplan har presidenten en roll som ledare i värdefrågor – och här skulle jag fokusera bland annat på miljöfrågor, stora globala frågor och de ungas situation. Presidenten kan påverka genom att möta människor med olika svårigheter och synliggöra dem, till exempel unga och minoriteter.

8.

Vapenexporten är ett bekymmer. Att vi exporterar vapen som kan ha använts till exempel i Jemen eller mot Jemen är inte acceptabelt. Mer europeiskt samarbete kring det militära kunde också ge bättre möjligheter för den finska vapenindustrin att hävda sig på den europeiska marknaden. Det europeiska samarbetet borde få större tyngd, och då det gäller vapenexport ska vi hålla oss borta från konfliktländer.

MERJA KYLLÖNEN

VÄNSTERFÖRBUNDET

5.

Finska inbördeskriget pågick från Fdiennla2n7djabnourdarei tailledttenak1t5ivmt gajre2p9p18, . vDåertbveafroelkttniknrgigsstormukstuprlitvtirsadr eatettvt i bhehltöfvoelrkni ydaemröeddabocrghadre.vDiteat. äDret vheatrtkigatllatts ebnrögdargaekrraig, u, tfrbiihldeatsokcrihg,erbkljuasdsakering,oumpepdroerlb. aDrestpvraårkuetntdkerrivgisnsoinmg pfölörjidnevadnjudprarseå.rSoacmhasrobmetespolciththrajädlepimnsåantgsaerfabmehilöjevrs. pDåetflhearar gpålatnt . Vi khaun dinrtaeåtrasemdaont daellsas.flTyikdteingsakra, pmaern tfiöllrsaomnimnga.nHs amredduaenndbraerkäatntevlisesvoamra phåuruitnmbaönrdinegseknri.gUetvpeåcvkelrinkgadsbeisdtiånndfaemt imlj?åsStkerivanraertidlleräncokclihgts,äanndvdäenndas ftöilrlnousfstipgetroec-hpoåtsetrtsitlläslleanmasitljöderns1o5m mjanaunakrai.nVliepvuabi.liVcei rbaerheötvteurrvnaolrdaviskt samarbete.

6.

Absolut, ja. Orsaken till att vi inte har gjort det hänger säkert ihop med Natooptionen. Natos kärnvapenländer håller hårt på sitt. Om vi säger nej till kärnvapen tror en del att det stänger dörren till Nato. Så enkelt är det inte, för det finns redan Natoländer som inte accepterar kärnvapen på sina territorier. Finland agerar som en snäll mönsterelev.

7.

Jag skulle öppna för dialog och debatt eftersom maktbefogenheterna inte tillåter att presidenten ingriper i allt. Jag skulle diskutera med Norden och med Ryssland. Jag skulle också öppna en EU-debatt om vilka de stora globala hoten är. Här behövs förstås regeringen – man kan fråga sig om presidenten ska ta ställning i EU-frågor, men jag tänker mig att presidenten ändå kan öppna en diskussion i EU- och FN-relaterade frågor. Jag skulle sikta på att i OSSE-anda avveckla spänningar.

8.

Utgångspunkten ska vara att vi inte tecknar avtal vid minsta misstanke om att vapnen kommer att landa i fel händer eller i instabila områden som Mellanöstern. Vi har gjort affärer med Saudiarabien trots att uppenbara risker har identifierats. Det är skenheligt att sälja vapen till områden med hög konfliktrisk samtidigt som vi säger att människor som flyr de här områdena inte har rätt att komma hit. Det är bättre att förebygga konflikter än att aktivera dem.

SAULI NIINISTÖ

VALMANSFÖRENING

5.

Först och främst är det EU som ska ta ansvar för unionens gränser, vilket vi sett klart för ett par år sedan. Om alla unionens länder börjar göra sina egna regler blir det kaos. En del länder försökte till exempel göra sig så icke-lockande som möjligt. Om EU tar hand om gränserna och allt som behövs, kan vi få en mer enhetlig reglering om hur man tolkar vem som har rätt till asyl, och hur avvisningar ska ske, så att praxisen är lika i hela Europa. Därför hoppas jag EU tar mer ansvar.

6.

Vi har inget emot avtalet, men problemet är att kärnvapenländerna inte är med i det, utan de är med i icke-spridningsavtalet. Inom det har Finland varit aktivt, och vi tycker vi har lyckats. Till exempel var understatssekreterare Jaakko Laajava facilitator för FN-kongressen om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Finlands roll har noterats. Läget just nu är att kärnvapenländerna är negativa till det nya avtalet, men jag hoppas att man kan hitta ett sätt för alla att gå i samma riktning.

7.

Världen förändras och med den också presidentens arbete och ansvar. Men rollen – om man med den avser maktbefogenheter – där behövs inga ändringar. Vår grundlag är tillfredsställande som den är. Vad gäller det jag vill fokusera på, så är fredsfrågorna den sak jag lyft fram. Fred mot krig, naturfred och samhällsfred. De elementen är viktiga.

8.

Det som synts i siffrorna från senaste år var att Patria sedan några år tillbaka haft ett stort avtal om AMV-transportfordon till Förenade Arabemiraten, och affären har nu förverkligats. Därför kommer siffrorna framöver att sjunka. Bland de exportlov vi har nu finns åtminstone ett gällande gummibåtar och ett gällande startteknik för drönare till Arabemiraten. Vad gäller linjen är det regeringen som diskuterar den, men låt oss säga att jag har märkt att övervägningen är noggrann.

PAAVO VÄYRYNEN

VALMANSFÖRENING

5Fi.nska

inbördeskriget pågick från den 27 januari till den 15 maj 2918. Vi bör snabbt återinföra gränskontrollerna Det var ett krig som splittrade ett såsom Sverige och helt folk i de röda och de vita. Det Danmark har gjort. har kallats brödrakrig, frihetskrig, klasskrig, uppror. Det var ett krig som plöjde djupa sår och som splittrade många familjer. Det har gått hundra år sedan dess. Tiden skapar försoning. Har du en berättelse om hur inbördeskriget påverkade din familj? Skriv ner den och sänd den till oss per e-post till senast den 15 januari. Vi publicerar ett urval av

6.

Nej, det är betydelselöst och saknar realism eftersom kärnvapenmakterna inte är med. Där håller jag med regeringen.

7.

Jag skulle leda utrikes- och säkerhetspolitiken med fast hand. Att stärka Finlands suveränitet är en aktuell fråga och den hänger ihop med det som sker inom EU. Vi får inte förlora ett uns av självständigheten utan tvärtom försöka återbörda av beslutsrätten.

8.

Jag ser inga större problem. Vår vapenexport är ganska liten och största delen är annat än egentliga vapen. Beträffande exportländerna måste vi förstås vara vaksamma.

TUULA HAATAINEN

SDP

5.

Problemen ska åtgärdas där de uppstår. Finland borde göra sitt yttersta för att EU:s och Finlands egna biståndsmedel styrs till Afrika och i synnerhet till satsningar på utbildning och för att skapa arbetstillfällen för unga. Avgörande är också att vi lyckas stävja klimatförändringen.

6.

Ja, Finland borde ha gått med i förhandlingarna vid sidan om Sverige och vi borde föra fram våra ståndpunkter tillsammans med dem. Nu gäller det för oss att skriva på avtalet och visa att vi hör till det läger som motsätter sig kärnvapenkrig. I kärnvapenkrig finns det inga segrare.

7.

Jag vill vara en aktiv internationell aktör; mitt budskap är att Finland på 100 år har rest sig från att ha varit ett utvecklingsland till ett land där kunskapen blomstrar. Det är möjligt också på annat håll genom att satsa på utbildning och på att engagera kvinnor, genom att stärka demokratin och rättsstaten. Jag vill vara en aktiv och utåtriktad president. I hemlandet skulle jag bygga broar och motarbeta ojämlikhet genom att betona politikernas ansvar för att stävja ojämlikheten.

8.

Finland ska inte exportera vapen till krigförande länder, vilket har skett då regeringen har beslutat om export till Saudiarabien. Vapen kan exporteras från Finland, men ska inte vara någon huvudsaklig exportprodukt.