Fattigaste länderna största förlorarna då biståndet skärs ned
De fattigaste länderna är de största förlorarna i regeringens nedskärning av biståndet. Nu slår riksdagen larm. Finland försummar sina internationella förpliktelser, skriver finansutskottet i ett utlåtande.
– Då vi granskar omfördelningen av det finska biståndet så är det ett faktum att en allt mindre andel av de statliga anslagen går till de fattigaste länderna. Det här är häpnadsväckande med tanke på att biståndspolitikens främsta syfte är att lindra fattigdom, säger Niina Mäki som är expert på biståndsfinansiering på Kepa.
Riksdagens utrikes- och finansutskott kom till samma slutsats i budgetmanglingen kort före jul.
”Utskottet anser att det är oroväckande att biståndet till de allra fattigaste länderna har sjunkit under den fastställda målsättningen. Det är viktigt att vidta åtgärder för att rätta till situationen”, skriver utrikesutskottet i sitt utlåtande.
Internationella utfästelser
Riksdagens finansutskott är inne på samma spår. Utskottet påminner att Finland har internationella utfästelser som inte kan fuskas bort.
”Utskottet konstaterar att Finland har förbundit sig att verkställa Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling. Finland har också lovat allokera 0,2 procent av bruttonationalinkomsten till de minst utvecklade länderna”, skriver riksdagens finansutskott.
Klassificeringen av länder enligt inkomstnivåer bygger på statistik som görs upp på FN, Världsbanken och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). De fattigaste länderna kallas för LDC-länder enligt den engelska förkortningen av begreppet least developed countries.
Enligt Världsbankens definition uppfylls LDC-kriteriet ifall landet har en årlig bruttonationalinkomst som underskrider 835 euro per invånare. Till dessa länder hör bland andra Etiopien, Moçambique, Tanzania, Somalia, Afghanistan och Nepal. Det är alltså LDC-länderna som är de största förlorarna i den nedbantade finska biståndsbudgeten.
– Då vi tar en närmare titt på biståndsstatistiken så fick de fattigaste länderna 0,22 procent av den finska bruttonationalinkomsten år 2015 medan fjolårets siffror avslöjar att LDC-ländernas andel nu har sjunkit till 0,16 procent, säger Niina Mäki på Kepa.
Miljonbelopp till rikare länder
Det här innebär att det har försvunnit minst 29 miljoner euro från det bilaterala bistånd som tidigare gick till projekt i de fattigaste länderna. I tillägg till detta har de ideella organisationerna förlorat 49 miljoner euro i biståndsmedel per år, vilket drabbar miljontals fattiga människor i LDC-länder.
– En lång rad finska ideella organisationer har varit tvungna att lägga ned sin verksamhet i de fattigaste länderna som ett resultat av regeringens beslut, säger Mäki.
I gengäld lägger finansieringsbolaget Finnfund beslag på en allt större del av kakan.
För två år sedan gick regeringen in för att utöka finansieringen av Finnfunds verksamhet med sammanlagt 130 miljoner euro.
Bolaget stoltserar med påståendet att 82 procent av Finnfunds finansiering går till de fattigaste länderna men en närmare granskning av statistiken från augusti i fjol visar att endast 34 procent av bolagets portfölj på 436 miljoner euro gick till projekt i de fattigaste LDC-länderna.
– Finnfunds uppdrag är att göra business. Det är ytterst svårt att göra affärer i de fattigaste länderna. Därför satsar Finnfund hellre på projekt i rikare länder, säger Mäki.
Enligt Kepas bedömning gynnar de privata kapitalströmmarna sällan de fattigaste länderna. Därför behövs biståndet.
– Enligt FN:s konferens om handel och utveckling, Unctad, är det endast två procent av de privata investeringarna
■ som går till de fattigaste LDC-länderna, säger Mäki.
Bistånd till finska företag
Affärstänkandet genomsyrar nu den finska biståndspolitiken. Av samma anledning ska Utrikesministeriets nygrundande finansieringsinstrument Public Sector Investment Facility (PIF) också lägga fokus på leveranser av finsk teknik och finsk expertis. Projekten kan få biståndsmedel ifall minst en tredjedel av PIFprojektets sammanlagda värde förlitar sig på finsk teknologi eller finska konsultinsatser.
Enligt PIF:s kriterier kan räntestödda lån och biståndsfinansiering även slussas till länder som har en lägre medelinkomst, men inte klassas som fattiga länder. Till denna kategori hör bland annat länder som Georgien, Ukraina, Pakistan, Tunisien och Filippinerna. Det nya finansieringsinstrumentet ska alltså gynna finsk export i rikare länder, vilket är en radikal omorientering av den finska biståndspolitiken.
– Vi fick totalt 40 förslag till projekt, varav sju har tagits vidare till beredning. Planen är att de första PIF-besluten kan fattas i år, skriver enhetschef Max von Bonsdorff på Utrikesministeriet i ett mejl till SPT.
Det är ytterst svårt att göra affärer i de fattigaste länderna. Därför satsar Finnfund hellre på projekt i rikare länder. Niina Mäki expert på biståndsfinansiering, Kepa