Olympiska spel – politik, politik och politik
Att världspolitiken skuggar – eller emellanåt lyser upp – de olympiska spelen är regel snarare än undantag.
Beskedet att Nordkorea deltar i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang i februari välkomnas världen över som islossning i en konflikt där kärnvapenkrig hotat.
Annat var det inför sommar-OS i Seoul 1988. Den gången uteblev Nordkorea och en rad andra kommunistiska länder i protest mot att Sydkorea inte erbjöd grannen i norr att dela arrangemanget.
Det dödliga sprängattentatet i december 1987 mot ett sydkoreanskt passagerarflygplan med 155 människor ombord kopplas också till OS-missämjan. En nordkoreansk agent som senare ställdes inför rätta uppgav att hon och en kollega smugglat ombord sprängmedlet på direkt uppdrag av Nordkoreas ledare Kim Jong-Il. Syftet skulle ha varit att sabotera Seouls OS-uppladdning. Nordkorea förnekade inblandning.
Listan över hur politiken präglat de olympiska spelen är hur lång som helst. Några av de mer uppmärksammade händelserna:
Berlin 1936
– nazisternas propagandaspel
Adolf Hitler använde spelen för att visa upp den ariska rasens och det Tredje rikets förträfflighet. Öppningsceremonin på Olympiastadion blev en maktdemonstration där hakkorsflaggorna vajade och militära uniformer dominerade.
På arenan tog USA:s svarte friidrottsstjärna Jesse Owens fyra guld, på 100 och 200 m, i längdhopp och 4x100 m, och blev därmed en lysande kontrast till nazisternas övermänniskoideologi.
Mexico City 1968
– de knutna nävarna
Tommie Smith och John Carlos, USA, tog guld respektive brons på 400 meter. Den idrottsliga prestationen var dock noll och intet jämfört med den uppmärksamhet deras manifestation på prispallen fick. Med nedböjda huvuden höjde de sina knutna, handsbeklädda nävar i skyn i protest mot rasdiskriminering och för medborgerliga rättigheter i hemlandet.
Tilltaget splittrade omvärlden. Smith och Carlos blev utslängda från OS men också hyllade som hjältar.
München 1972
– festen förvandlades till ett blodbad
Åtta terrorister från den palestinska rörelsen Svarta september stormade den israeliska förläggningen, dödade två personer och tog nio som gisslan. Terroristerna krävde att 230 palestinier i israeliska fängelser skulle släppas samt fri lejd ut från München.
När terrorister och gisslan förts till en militärflygplats utbröt skottlossning mellan västtyska prickskyttar och terroristerna, som skoningslöst dödade sina tillfångatag- na. Totalt dödades elva israeler, fem terrorister och en polis.
Spelen som pausats under dramat återupptogs efter en sorgeceremoni.
Moskva 1980, Los Angeles 1984
– i kalla krigets skugga
Att Sovjets trupper gick in i Afghanistan i december 1979 var droppen för USA:s president Jimmy Carter, som uppmanade till allmän bojkott av Moskva-OS. Uppropet hörsammades på flera håll, förutom USA var Västtyskland, Kina och Norge några av länderna som valde att stanna hemma. Sverige och Finland deltog.
Fyra år senare, i Los Angeles, svarade större delen av östblocket, med Sovjet och Östtyskland i spetsen, med samma mynt och uteblev. Kina gjorde comeback.
Sotji 2014
– Putins Ryssland i rampljuset
Inför vinter-OS i ryska Sotji ifrågasattes utvecklingen i landet från många håll. När medlemmar av punkkollektivet Pussy Riot blev piskade av kosacker och gripna av polis i OS-staden plockades det snabbt upp som ett exempel på rysk maktutövning.
Människorättsgrupper oroades över situationen för homosexuella och oliktänkande i Ryssland. På det internationella planet uppmärksammades landets hållning gentemot Ukraina, Georgien och Moldavien.