Stå sist i kön är inte populärt
Har du någonsin upplevt frustration över att stå sist i kön? En ny forskning förklarar vad det beror på.
Forskaren Ryan W. Buell vid Harvard Business School har undersökt köbeteende i en nyligen publicerad artikel. Buell var intresserad av varför kunder byter köer i affärer som har flera kassor. Enligt Buell har det att göra med motviljan att stå sist (last place aversion).
Buells experiment visar att vi hatar att stå sist i kön. Han skapade ett experiment där han testade under vilka förhållanden vi byter kö. Experimentet visade att sannolikheten att byta kö är dubbelt så hög om man står sist, också om det leder till en längre total väntetid.
Experimentet gick ut på att försökspersonerna fick svara på några frågor på internet. Men innan de kom åt frågorna måste de välja mellan två virtuella köer. Ifall försökspersonen stod sist i kön var chansen att hen avbröt experimentet fyra gånger så hög. Själva frågorna var inte relevanta för experimentet.
Därtill gjorde Buell empiriska observationer i en matbutik. I matbutiken visade det sig att kunderna bytte köer dubbelt så ofta om de stod sist.
– Det här är ologiskt eftersom antalet personer som står bakom en inte inverkar på hur snabbt man kommer till kassan, säger Buell till The Guardian.
I båda fallen verkade de första tio sekunderna vara mest avgörande.
Osynliga köer
Enligt Buell förklaras resultatet av att den som står sist inte kan jämföra sin aktuella situation med någon som har det ännu sämre. Det vill säga, om ingen står bakom en ökar risken att man börjar betrakta köandet som meningslöst.
Resultatet visar även att osynliga köer (queue transparency) är ett effektivt sätt att motarbeta svinnet som följer av motviljan att stå sist. Om kunderna inte vet att de står sist minskar risken att de överger kön.
Liknande resultat har påvisats även i andra sammanhang. I en artikel i The Quarterly Journal of Economics framgår att de som motsätter sig mest en höjning av minimilönen är de som tjänar bara en aning mer än den.
Ett liknande resultat framkom i ett spel som handlade om att distribuera pengar. Den som hade näst minst pengar var mer benägen att ge pengar åt de som var rikare än den som var fattigare.
Helsingin Sanomat var först med att skriva om forskningen i Finland.