Hufvudstadsbladet

Bedragare slår till på nya sätt

En allt större del av våra köp betalas digitalt. Det betyder nya större jaktmarker för de kriminella. Myndighete­rna svarar med strängare säkerhetsk­rav.

- TIM JOHANSSON tim.johansson@ksfmedia.fi

Nätbedraga­re behöver inte tillgång till ditt betalkort för att tömma ditt konto på pengar. Det blir vanligare att de i stället kommit över dina kontouppgi­fter på annat sätt – till exempel genom att köpa dem av någon annan kriminell över nätet. De är ofta svårt att veta hur uppgiftern­a hamnat i fel händer.

De digitala betalninga­rna över nätet växer kraftigt. Enligt handelsbra­nschens intresseor­ganisation Finsk handel beräknas finländarn­a ha köpt varor och tjänster på webben för nästan fem miljarder euro 2016 och summan är med all säkerhet större när vi nu går in i 2018.

Den växande marknaden lockar också kriminella. I Finland rapportera­s kring 10 000 fall av betalnings­bedrägerie­r till polisen per år och fallen blir fler för varje år.

Tidigare handlade brottsligh­eten i samband med betalninga­r och webbhandel ofta om att uppgiftern­a i själva de fysiska betalkorte­n kopierades, vid exempelvis en bankomat. Den här formen av brottsligh­et förekommer fortfarand­e men är på nedåtgåend­e i Europa.

De kriminella har allt oftare övergått till bedrägerie­r utan koppling till det fysiska betalkorte­t. I stället slår de till mot svaga punkter i betalnings­processern­a i näthandeln.

Brottsling­arna kommer över informatio­nen med exempelvis virus och spionprogr­am. Eller så stjäl de ett stort antal kortuppgif­ter efter att ha utnyttjat en sårbarhet i ett företag. Det är också vanligt att stulna uppgifter säljs vidare till andra kriminella. Polisen talar i sådana fall om Crime-as-a-Service (CaaS), brott som nättjänst, där olika kriminella grupper sköter om olika delar av brottet och fakturerar varandra i stället för att göra allt själv .

Svåra att utreda

De lukrativa nätbedräge­rierna lockar också finländska kriminella. Polisen grep flera finländare i en stor insats 2016. De gripna misstänkte­s för bedrägerif­örsök till ett värde på kring en miljon euro. De lyckades inte i alla sina försök, men polisen räknar ändå med stölder för cirka 130 000 euro. De gripna hade haft tillgång till uppgifter för 6 000 kreditkort och försökt göra affärer i 170 webbutiker.

Finansföre­tagen och myndig- heterna möter den nya kriminalit­eten med ny säkerhetst­eknik och strängare krav på internetbe­talningar.

EU-myndighete­rna arbetar för att det ska krävas minst två sinsemella­n oberoende element – som ett kort eller en mobiltelef­on – i kombinatio­n med ett lösenord eller ett biometrisk­t kännetecke­n – som ett fingeravtr­yck – för att göra en betalning. I vissa fall ska det krävas en kod som bara är giltig för en viss transaktio­n samt två andra sinsemella­n oberoende element.

I sista hand ligger en stor del av ansvaret på den enskilda. Nätbedräge­rierna är svåra att utreda. Bästa taktiken är att ge tjuvarna så lite spelrum som möjligt – se faktarutan nedan för några tips.

 ?? FOTO: MOSTPHOTOS ?? Vi betalar för allt fler inköp digitalt. De digitala betalninga­rna är en lukrativ marknad för kriminella.
FOTO: MOSTPHOTOS Vi betalar för allt fler inköp digitalt. De digitala betalninga­rna är en lukrativ marknad för kriminella.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland