Mångsidig språkundervisning förbereder för global arbetsmarknad

SPRåK När vi fokuserar på framtidens språkundervisning är målsättningen att alla som går ut grundskolan ska kunna kommunicera på minst tre språk och därmed vara redo för arbetslivet och den globala och flexibla arbetsmarknad framtiden erbjuder. För att klara av det måste språkundervisningen i framtiden introduceras i tidigare ålder. Att låta barnen få bekanta sig med olika språk redan i daghemmen är ett resurseffektivt sätt att främja en levande tvåspråkighet och förbereda dem på framtidens utmaningar.

Att flerspråkighet blir allt viktigare på den globala arbetsmarknaden torde alla, bortsett från två partier i Finlands riksdag, vara ense om. Men när det gäller att anpassa sig till den globala marknaden har Finland fortfarande mycket att lära sig av många övriga europeiska länder. Att känna till olika kulturer och system och den globala ekonomins mångfald glöms lätt bort i den traditionella undervisningen som alltför ofta grundar sig på tråkig teori.

De brister som fanns i språkundervisningen i Finland under 2000-talet har gjort sig påminda i mitt eget yrkesliv där jag fått kämpa med mina språkkunskaper. För mig dröjde det tills jag som nittonåring ansvarade för en av landets ledande fåravelsgårdar innan jag insåg att kunskaper i flera språk är en förutsättning för att kunna sköta affärer och röra sig obehindrat i samhället.

Dagens språkundervisning är kanske något bättre än den på 2000-talet, men fortfarande inte tillräckligt bra för att på riktigt sätta de grunder framtidens finländska arbetstagare behöver. Försöket med frivillig skolsvenska är ett praktexempel på raka motsatsen, och något vi måste göra oss kvitt direkt efter nästa riksdagsval 2019.

Att den senaste tidens språkdebatt kretsat kring språkundervisning i grundskolan visar på ett nästan föråldrat synsätt på språkinlärning. Vi borde i stället anpassa språkundervisningen till hjärnans utveckling och fokusera på att introducera barnen för språk redan i daghem och förskolor. Små barn tar till sig nya språk lättare och därför är det motiverat att språkundervisningen, under lekfulla former, inleds redan i daghemmen, i stället för först i tredje eller fjärde klass eller ännu senare.

Ett bra exempel på att språkinlärning från tidig ålder är effektiv är den framgångsrika språkbadsundervisningen i Finland som inleds redan vid cirka 5 års ålder och pågår fram till grundskolans slut. Men flerspråkiga lösningar kan också vara betydligt mera småskaliga, och att introducera språkundervisning tidigt behöver inte vara kostsamt. Ett alternativ kan vara att låta finskspråkiga och svenskspråkiga daghem och förskolor samarbeta inom tvåspråkiga kommuner genom gemensamma aktiviteter där barnen ges möjlighet att på ett odramatiskt och lekfullt sätt bekanta sig med det andra inhemska.

Flerspråkiga lösningar där barn från två olika daghem le- ker i samma mulleskog eller deltar i gemensamma utflykter kan vara ett alternativ, samarbete och kunskapsutbyte mellan personal är ett annat. Möjligheterna till samarbete över språkgränser och varför inte kommungränser sätter endast de gamla rutinerna stopp för.

Dagens arbetsmarknad är föränderlig. I framtiden föråldras kompetens snabbare än förr, och tyvärr leder ofta föråldrad kompetens till långtidsarbetslöshet och allt den medför. Att kunna tillägna sig nya färdigheter och kunskaper förutsätter att man kan kommunicera, och därför är språket det viktigaste arbetsredskapet. Forskning visar att kunskaper i flera språk dessutom gynnar kreativitet och inlärning.

Den föråldrade missuppfattningen att tvåspråkiga barn blir halvspråkiga är en myt. Lek över språkgränserna utvecklar kunskaperna i båda språken och dessutom också de sociala färdigheterna och förmågan att kommunicera. Sådana tvåspråkiga lösningar hotar därför inte det egna modersmålets status eller existens, och att vara två- eller flerspråkig är på alla sätt en rikedom. En till fördel med att lära sig språk i väldigt ung ålder är att man i den åldern ännu inte hunnit ta till sig de negativa attityder gentemot andra språk man kan möta i äldre ålder, och man är inte heller lika självmedveten och rädd att göra fel vilket för vuxna ofta är hindret för att våga prata andra språk.

Mångsidiga språkkunskaper redan från barnsben förbereder oss för framtidens utmaningar, studier och yrkesliv och är en förutsättning för att vi ska klara oss i en global och föränderlig värld.

❞ Försöket med frivillig skolsvenska är något vi måste göra oss kvitt direkt efter nästa riksdagsval 2019.