Många nya hem med spårjokern
Om drygt ett år inleds det följande stora kollektivtrafikprojektet i huvudstadsregionen när byggandet av snabbspårvägen spårjokern börjar. Förhoppningarna på projektet är stora. Spårjokern ska skapa både arbetstillfällen och nya bostäder.
Om ett år ska byggandet av spårjokern börja. Snabbspårvägen ska betjäna som en tvärlinje mellan Kägeludden i Esbo och Östra centrum i Helsingfors. Bostadsbyggandet vid den blivande banan har redan tagit fart, men det finns också de som anser att spårjokern riskerar att bli ett misslyckat projekt. Kritiker säger att det inte är fråga om en snabbspårväg.
I veckan presenterade Esbo stad sina planer för Säteriberget i Alberga. Det är en av stadsdelarna vid spårjokerbanan där planerna är storstilade. Nya bostäder byggs i en tät och urban miljö heter det i beskrivningen av hur området ska se ut. Att 1 000 bostäder byggs nära två livligt trafikerade vägar – Ring 1 och Åbo motorväg ska inte minska på trivseln.
– Om Esbo stad godkänner detaljplanen för området kan vi börja bygga nästa år – förutsatt att inga klagomål lämnas in. Bostadsbyggande nära trafikleder är krävande när utsläpp och buller måste tas i beaktande, men jag tror att området kan bli attraktivt, säger arkitekt Mika Rantala som är projektchef för byggandet i Alberga.
Byggandet av spårjokern börjar som planerat 2019, men var byggstarten sker är oklart. Det finns en hel del tekniska frågetecken kring spårjokern. Hur ska man få snabbspårvagnen att rymmas tillsammans med bussar under tunneln vid Hoplax station, är en av frågorna som måste lösas.
– Högst sannolikt är spårjokern som ett pussel där man bygger delar på ett område under en viss tid för att sedan bygga vidare på ett annat område. Och redan har nu har ju byggandet av bostäder börjat på områden som ska vara närbelägna spårjokern, säger Juha Saariko-
ski, som är beställarens projektchef.
Markplaneringen i huvudstadsregionen utgår från ett byggande vid spårbunden trafik, vilket byggandet av bostäder och kontorslokaler vid metrostationen i Ängskulla är ett exempel på. Beslutsfattare vill ha tätare och mer urbana miljöer i städer där de inte bara ska finnas ett centrum.
Kritik mot jokern
Det finns kritik mot spårjokern. Diplomingenjör Mikko Nummelin har skrivit många blogginlägg om kollektivtrafik. Han är tveksam till projektet.
– Spårjokern marknadsförs som en snabbspårväg, men trafiken ska ske på många håll i gatunätet där det finns tvära kurvor och korsningar, som är mer typiska för det långsamma spårvagnsnät som finns i Helsingfors centrum, säger Nummelin.
En långsam spårvagn är inte ett problem på korta sträckor, men på en sträcka som motsvarar minst hälften av spårjokerns rutt blir en långsam spårvagn inget alternativ till bil på Ring 1. Spårjokern ger ett löfte om en topphastighet på 70 kilometer i timmen, men medelhastigheten blir kring 25 kilometer i timmen.
– Det bästa vore om spårjokern inte alls körde på gator, inte hade plankorsningar med lätt trafik och inga tvära vändningar och kurvor. Jag har väldigt svårt att se att någon åker med spårjokern från den ena ändhållplatsen till den andra – annat än för att vara nyfiken, säger Nummelin.
Han skulle helst av allt se att planerna på att bygga spårjokern skjuts upp till framtiden och att man planerar en rutt som är rakare, men enligt Juha Saarikoski är rutten fastslagen och byggandet börjar som planerat.
– Det kan hända att några mindre justeringar blir aktuella, men rutten är klar. Det är klart att när ett projekt av det här slaget genomför så medför det olägenheter för att både trafik och boende, säger Saarikoski.