USA-forskare:
Under sitt första år som president har Donald Trumps kontroversiella beslut och vulgära utspel skapat rubriker, och så kommer det att fortsätta. Trump sätter bestående avtryck på politiken, men de ska inte förstoras, bedömer forskarna.
Efter ett år med Donald Trump vid makten sammanfattar Utrikespolitiska institutet presidentens avtryck på amerikansk politik. Rapporten som publiceras i slutet av månaden slår fast att den märkliga prägel Trump har satt på politiken trots allt ryms inom spannet för normala fluktuationer över tid.
– Beständigheten är starkare än förändringen, säger programdirektör Mika Aaltola.
Ska man förstå Trump måste man förstå varför han blev vald. USA har blivit så polariserat att Trump kunde köra förbi sina republikanska motkandidater till höger medan Bernie Sanders längst ut i demokraternas vänsterfil var nära att ta den andra finalplatsen.
– Polariseringen skapade en efterfrågan på extrema kandidater, säger Aaltola.
Trump har lovat mer än han hållit, men till de viktigaste hittills infriade vallöftena hör en reform som lindrar företagsbeskattningen ansenligt. Den gynnar de rikaste, men själva skattemodellen påminner ändå mer om den som övriga OECDländer tillämpar, säger forskningsdirektören Niku Määttänen vid Näringslivets forskningsinstitut Etla.
– USA kommer i huvudsak inte längre att beskatta vinster som amerikanska företag gör utomlands.
Han räknar med att reformen gynnar investeringarna, produktiviteten och i viss mån ekonomins tillväxt, samtidigt som statsskul den ökar. Ett minus med reformen är att den konjunkturpolitiskt införs i fel läge, säger Määttänen, men:
– Reformens största positiva effekter väntas utfalla när USA förbereder sig för nästa presidentval. Det är inte helt fel ur Trumps och republikanernas synvinkel.
Bara USA gäller
Även om USA:s utrikespolitik ter sig kaotisk är den inte helt ologisk, bedömer USAforskaren Ville Sinkkonen på Utrikespolitiska institutet. Han ser Donald Trumps relationer till Ryssland, förhållningssättet till Nato och Afghanistanpolitiken som en konsekvent fortsättning på USA:s utrikespolitik.
Däremot tar USA under Trump
avstånd från multilaterala överenskommelser som Parisavtalet, Unescomedlemskapet och FN:s Mellanösternpolitik.
– Trump säger nej till allt som inte enbart tjänar det amerikanska folkets intressen, säger Ville Sinkkonen.
Trumps politik har kritiserats för att försämra demokratiutveckling och kränka människorättsfrågor. Detta, säger Ville Sinkkonen, är den största kontroversen mellan presidentens personliga ideologi och USA:s säkerhetspolitiska strategi, som tvärtom betonar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter.
USA:s utrikespolitik är ändå betydligt beständigare än Donald Trumps humör, påpekar Sinkkonen.
– Det gäller att inte se för myck et på hans tweetar, utan att snarare se förbi dem.
Det beror delvis på att utrikespolitiken också hänger på den så kallade ”vuxenaxeln” i Vita huset, menar Sinkkonen och hänvisar till säkerhetsrådgivaren HR McMaster, stabschefen John Kelly, försvarsministern James Mattis och utrikesministern Rex Tillerson.
– Vuxenaxeln garanterar en traditionell republikansk kontinuitet, men å andra sidan har ingen full kontroll över presidenten, säger Sinkkonen och exemplifierar med Trumps utspel i Nordkoreafrågan.
Ensidig handelspolitik
– Det knepigaste är att Trump inte själv verkar veta vad han vill, vad America first egentligen ska betyda, säger Ville Sinkkonen.
Katariina Nilsson Hakkala, forskningschef vid Etla, säger att den ovissheten blir väldigt tydlig i handelspolitiken.
– Trump är som besatt av ett krav på en positiv handelsbalans med alla partnerländer bara för att USA är störst och bäst. Annars är det fel på handelsavtalen, enligt hans logik, säger hon.
Trump ser också handelspolitiken som ett nollsummespel som utesluter vinnvinnsituationer. Det måste vara enbart USA som vinner.
– Trumps uppfattning om utrikeshandel bygger på villfarelser. Han driver en slags neomerkantilism, säger Nilsson Hakkala.
I den tunga industrins hemkvarter lyssnar man gärna till Trumps story om att orättvisa handelsavtal och globalisering har stulit fabriks jobben. Men enligt Nilsson Hakkala visar forskningen att jobben till 85 procent har försvunnit på grund av teknisk utveckling och automatisering, till 15 procent på grund av handelspolitik.
Tre år till, kanske
Om Donald Trumps handelspolitik verkställs kan USA räkna med ett växande underskott i handelsbalansen, stigande priser och sjunkande levnadsstandard, bedömer Katariina Nilsson Hakkala. Ska han med våld avveckla globaliseringen kostar det också, och förlorarna blir desamma som de som förlorade på globaliseringen.
– USA kommer att förlora fler jobb än man skapar, säger hon.
Och hur ser då USA i övrigt ut under Trump de närmaste tre åren, om det nu blir så många? Presidentens avskedade chefsstrateg Steve Bannon har tippat exakt lika stora chanser för alla tre scenarier – att Trump sitter kvar perioden ut, att han avsätts eller att han avgår självmant.
– Scenariot att han tröttnar på jobbet och begär avsked är kanske troligast. Att avsätta honom efter en juridisk process vore så svårt och tidskrävande att få demokrater driver den frågan, säger Mika Aaltola.
Betydligt mer sannolikt, anser Ville Sinkkonen, är att Trump fortsätter perioden ut som en slags marionettfigur medan den övriga centralförvaltningen i verkligheten utövar makten.