Tjänstebrott på agendan
Två olika höga tjänstemän är aktuella i processer med brott mot tjänsteplikt. Det skadar förtroendet för förvaltningen och underminerar demokratin.
● Riksåklagare Matti Nissinen dömdes i december för brott mot tjänsteplikt. Tullens generaldirektör Antti Hartikainen åtalas för tjänstebrott.
I Nissinens fall är rättsprocessen slutförd men Justitieministeriet ska inom kort besluta om han kan fortsätta som riksåklagare.
Det handlar om att Matti Nissinen deltog i besluten om att 2010–15 köpa in ledarskapsutbildning för åklagarämbetet av ett företag som hans bror äger.
Medan rättsprocessen pågick var Nissinen först tjänstledig på egen begäran och sedan avhölls han från sin tjänst.
Högsta domstolen dömde Nissinen för brott mot tjänsteplikt och ansåg att brottet var uppsåtligt eftersom jävsbestämmelserna inte ger något tolkningsutrymme.
Däremot krävde åklagaren inte att Matti Nissinen skulle sägas upp från sin tjänst. Han återvände till jobbet som landets högsta åklagare dagen efter att domen hade fallit.
Justitieministeriet granskar nu domen och beslutar snart om ministeriet ska ge Nissinen en anmärkning eller en varning. En eventuell uppsägning beslutar regeringen om.
Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) sa tidigare i veckan att beslutet kommer snart och att situationen är allvarlig. Det har Häkkänen förstås helt rätt i.
Riksåklagaren är den högsta åklagaren och leder hela åklagarämbetet. När den person som är riksåklagare döms för brott mot tjänsteplikt påverkas tilltron till hela rättsväsendet.
Förra veckan publicerade Helsingin Sanomat en enkät bland åklagarna om hur fallet påverkat deras förtroende för Nissinen. Ungefär hälften besvarade HS enkät och av dem ansåg 80 procent att Nissinen inte kan fortsätta som riksåklagare. Många kände sympati med Nissinen men tyckte trots allt att han måste lämna uppdraget.
Det andra fallet – mot Tullens generaldirektör Antti Hartikainen – är rättsligt betraktat ännu i sin linda. Åtal har väckts men processen har inte inletts.
Åtalet gäller ett möte som Antti Hartikainen i enlighet med förvaltningslagen inte borde ha deltagit i då man behandlade anställningarna inom ett projekt. Hartikainens fru var en av dem som hade en tillfällig anställning i projektet.
Hartikainen deltog inte aktivt i behandlingen utan hade meddelat att han är jävig, men han stannade kvar på mötet.
Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin undersökte frågan och konstaterade våren 2016 att Hartikainen hade brutit mot förvaltningslagen. Det ledde till åtalet i december 2017.
Det intressanta är att Hartikainen redan en gång tidigare har suttit med i ett möte där hans frus anställning indirekt har behandlats. Det ledde inte till påföljder men noterades.
Antti Hartikainen har arbetat som Tullens generaldirektör sedan maj 2012. Hans tid som generaldirektör har präglats av konflikter.
Hartikainen har fått en muntlig och en allvarlig anmärkning. Båda gångerna gällde det hur han behandlat underlydande.
I maj 2016 erbjöd Finansministeriet Hartikainen andra uppdrag men han tackade nej. Nu väntar ministeriet med åtgärder tills processen är klar och under tiden får Hartikainen fortsätta på sin post. Hans mandat går ut 2019.
De båda aktuella fallen med processer mot höga tjänstemän är uppseendeväckande och skadar förtroendet för tjänstemannakåren. Det är en viktig hörnsten i demokratin och våra stabila samhällen. Det är beklagligt med rättsfallen, men de visar att felaktigheter utreds och får påföljder.
Riksåklagaren är den högsta åklagaren och leder hela åklagarämbetet. När den person som är riksåklagare döms för brott mot tjänsteplikt påverkas tilltron till hela rättsväsendet.
SUSANNA GINMAN
Ledarskribent