Presidentens kansli tillrättavisade feminister
Nils Torvalds gav en ny förklaring till varför han lämnade frågan om skolsvenskan öppen i Yles valkompass när de åtta presidentkandidaterna möttes i Svenska Yles tvåspråkiga debatt.
Feministpartiets ordförande Katju Aro (bilden) säger att presidentens kansli bad henne ändra på ett uttalande hon gjort i en intervju för HBL i höstas. Hon upplever det som påtryckning och misstänker att hon inte är den enda som blivit utsatt. Presidentens kansli säger att man bad Aro att korrigera sin felcitering av Sauli Niinistö.
Svenska Yle lyckades hålla ihop den 1,5 timmar långa debatten på ett föredömligt sätt, och avhandlade allt från unga tittares frågor om värnplikt på svenska och biobesök till hur kandidaterna skulle agera ifall Sverige går med i Nato.
Av de åtta kandidaterna talade sex enbart svenska, med några inflikade ord på finska. Merja Kyllönen (VF) försökte tappert på svenska medan Laura Huhtasaari (Sannf) gjorde klart från början att hon talar finska.
– Jag lovar lära mig svenska om jag vinner presidentvalet. Min mamma och min syster är lärare i svenska, och min pappa pratar flytande svenska, säger Huhtasaari.
Hon är också den enda av kandidaterna som tycker att svenskan borde vara frivillig i grundskolan. Nils Torvalds (SFP) fick förklara varför han inte svarat på frågan om huruvida det borde vara frivilligt att lära sig svenska i grundskolan i Yles valkompass. Tidigare har han sagt till SPT att frågan var fel ställd, men nu berättar han att det var ett olycksfall i arbetet.
– Jag vet inte hur många enkäter jag har besvarat. I praktiken gick vi igenom svaren under en bilresa tillsammans med två tre andra. Av någon orsak blev den frågan inte besvarad, säger Torvalds.
Nordisk identitet
Skolsvenskan har vid första anblick inte mycket att göra med presidentämbetets kärnuppgifter. Men när man lyssnar på kandidaternas svar på frågor om utrikespolitiken är det tydligt att språkkunskaper är viktiga.
– Svenskan har betydelse för vår utrikespolitik, vi är ett nordiskt land, säger Paavo Väyrynen som beklagar att Sannfinländarna med sitt starka ställningstagande mot den obligatoriska skolsvenskan ”steg för steg har gjort Finland till ett mer baltiskt land”.
Flera andra kandidater håller med om att det nordiska samarbetet är centralt för Finland.
– Jag tycker om det Paavo sade. Han har rätt, något som sällan händer, i frågan om identitet. Nordiska varumärken får mycket beröm, de nordiska länderna är unika i världen just nu. Det är viktigt att identifiera sig med Norden, säger Sauli Niinistö.
Piken riktad till Väyrynen var en av få under debatten, det är kanske svårt att vara munvig på främmande språk. Lite blixtrade det till när kandidaterna parades ihop två och två och skulle ge varandra rekommendationer. Matti Vanhanen (C) fick höra att Paavo Väyrynen inte skulle lyckas sälja Matti-muggar, medan Vanhanen antydde att Väyrynen har bättre framgång som företagare än som politiker.
Begreppsförvirring
De mest omdebatterade ämnena var Nato, Finlands vapenhandel med Förenade Arabemiraten och huruvida Finland behöver en feministisk utrikespolitik. Beträffande den feministiska utrikespolitiken verkade det råda viss begreppsförvirring, medan åsikterna gick isär om säkerhetspolitiken.
– Det är ingen självklarhet att vi går Sveriges väg. En finländare hjälper en finländare, säger Merja Kyllönen som förespråkar alliansfrihet.
Pekka Haavisto (Gröna) vill inte spekulera om vad Sverige gör, men om landet söker Natomedlemskap måste vi enligt honom fundera på vad som föranleder deras beslut och om det påverkar även oss.
Nils Torvalds å sin sida tycker att Finland gott kan söka om Natomedlemskap – före Sverige, vid behov. Tuula Haatainen vill bredda frågan.
– Nu talar vi bara om Nato. EU är världens största fredsprojekt, vi ska ha fokus på att utveckla EU, säger Haatainen som höll sig framme under hela debatten.