Rapport: Finland bör satsa mer på studier

Expertråd vill att regeringen skjuter till mer pengar till studieplatser och forskning

Det oberoende expertråd som utvärderar regeringens ekonomiska politik fokuserar i sin årsrapport bland annat på utbildningen. En krympande andel av årskullarna har högskoleutbildning, och en del har ingen utbildnining efter grundskolan. Rådet anser att regeringen borde överväga att förlänga läroplikten och att utöka antalet studieplatser – med därtill hörande resurser till universiteten.

Kritiken mot statsfinanserna är att det strukturella underskottet fortfarande är stort, eftersom regeringen sänkt skatterna.

Vänsterförbundets Li Andersson säger att regeringen prioriterat skattesänkningar framför en balanserad budget, och kallar det ”ekonomiskt och mänskligt ansvarslöst”. De grönas Touko Aalto kräver att nedskärningarna i utbildningen backas helt.

Den nuvarande regeringen har fått en del kritik för att ha sparat i utbildningen.

Men utbildningsnivån i Finland har stampat på stället under en betydligt längre tid än så. De senaste femton åren har andelen högt utbildade inte vuxit utan snarare krympt – medan andra jämförbara länder har utökat utbildningen.

– Om man ser på åldersklasserna enligt när de är födda, så har andelen högt utbildade varit störst bland dem som föddes kring 1980, säger professor Roope Uusitalo, som är ordförande för Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Den årskullen närmar sig nu 40 års ålder – bland de yngre har andelen högskoleutbildade sjunkit. Rådet larmar också om mängden vuxna som inte har någon annan utbildning än grundskolan.

”Att förlänga den obligatoriska läroplikten är ett av de enklaste sätten att minska antalet unga som går ut skolan utan att fortsätta till andra stadiet, och det skulle öka deras chanser att få jobb”, skriver rådet i sin rapport.

Rådet rekommenderar också att se till att antalet utbildningsplatser blir fler.

– Orsaken till utbildningsläget är inte lata studerande, eftersom studieplatserna fylls upp. Men examensmålen är starkt reglerade. Även om universiteten i princip får utöka studieplatserna, så gäller finansieringen bara de mål som satts, säger Uusitalo.

För att påverka det behövs en politik där man höjer ribban och skjuter in de pengar som behövs.

Om man ser på åldersklasserna enligt när de är födda, så har andelen högt utbildade varit störst bland dem som föddes kring 1980. Roope Uusitalo ordförande för Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken

Fjärde ”årsbetyget” delas ut

Det var under förra valperioden som dåvarande finansminister Jutta Urpilainen (SDP) införde ett råd av experter som skulle göra oberoende utvärderingar av den ekonomiska politiken.

I går släpptes den fjärde årsrapporten, och den tar fasta särskilt på utbildningsfrågor, men också på den omtalade vårdreformen, och på hur finanserna ser ut då Juha Sipiläs (C) regering suttit i snart tre år.

I rapporten fokuserar man på vissa huvudfrågor – den finanspolitiska linjen, utbildningen och delvis också på vårdreformen, eftersom den haft som mål att minska hållbarhetsgapet. Här intill benar HBL ut rådets kommentarer till regeringen mer i detalj.

”Slapphänt skatterea”

Regeringen har inte följt sina egna finanspolitiska mål, säger Uusitalo. Det som rådet pekar på är närmast skattesänkningarna, som gjorts för att kompensera löntagarna för höjda sociala avgifter i konkurrenskraftsavtalet.

Tanken var förståelig, anser rådet, men i praktiken har effekten av skatterean kommit vid fel tidpunkt.

– Regeringens finanspolitik blev mer stimulerande 2017 och 2018, trots att underskottet och konjunkturen skulle tala för en stramare politik, säger Uusitalo.

Det har lett till att finanspolitiken blivit procyklisk, vilket betyder att den riskerar förstärka upp och nedgångar i stället för att dämpa dem. Nu när tillväxten ökar är ”finanspolitiken alltför slapp”, anser rådet, men tar inte ställning till om åtgärden ska vara skärpt skatt, mera nedskärningar eller reformer av något annat slag.

Orpo: Vårt beslut stöder jobben

Finansminister Petteri Orpo (Saml) försvarar besluten att sänka skatterna, och motiverar det med att det också finnas andra aspekter, som att det krymper hindren att ta emot jobb. Orpo säger till Lännen Media att han också har en mer optimistik syn på sysselsättningen, och att en högre sysselsättning ska krympa underskottet.

Regeringens mål är att få upp sysselsättningsgraden till 72 procent, vilket rådet bedömer att är osannolikt. Orpo säger till Lännen Media att det redan mellan november 2016 och november 2017 skapades 80 000 jobb.

– Det behövs bara hälften av det till för att nå målet.